Stängsel får naturligtvis sättas upp runt hagar för att hålla boskap inne – men allmänheten får inte hindras från att passera genom dem. Inte heller vattendrag som bäckar eller diken ska utgöra hinder, utan länsstyrelsen kan ålägga markägaren att lägga ut en spång eller motsvarande.
Å andra sidan är det inte tillåtet att på eget bevåg ta ner en skylt man hittar ute i skogen. Det korrekta är att anmäla den till kommunen.
– Jag kan ha förståelse för om man reagerar om det kommer mycket folk, så markägaren blir störd, säger EvaLinda Sederholm, chef för sektionen för samhällsplanering på Naturvårdsverket.
– Huvudregeln är ju: Inte störa, och inte förstöra.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Visst tolkningsutrymme
I Sverige och Norge är allemansrätten reglerad i lag, och omnämns också i den svenska regeringsformen. Island och Finland har liknande rättigheter, men där är de inte formaliserade på samma vis.
Allemansrätten grundar sig även i Sverige och Norge främst i så kallad sedvanerätt – det vill säga mer på traditioner än på lagtext och prejudicerande fall. Det gör samtidigt att det kan råda viss osäkerhet om exakt vad som gäller – inte minst från markägarens sida.
Ibland har frågan om allemansrättens gränser ställts på sin spets, exempelvis när EU-medborgare från bland annat Bulgarien utnyttjat den för att plocka bär i svenska skogar och sälja den till bäruppköpare, som i sin tur utnyttjat bärplockarna genom att betala dåligt för bären och i övrigt betraktat dem som vilka egenföretagare som helst.
Enligt EvaLinda Sederholm fungerar allemansrätten i stort väl.
– När det talades som mest om bärplockare för ett par år sedan hade vi ett möte med alla intressenter, och bilden vi fick var att allemansrätten för det mesta fungerar bra.
Unikt för de nordiska länderna
Förutom bärplockning i organiserad form är skoteråkning vintertid i främst Norrlandslänen en fråga som det lätt blir oenighet om.
– Det är ju inte tillåtet att köra motorfordon i skogen enligt allemansrätten, den förutsätter att man går till fots, säger EvaLinda Sederholm.
Rätten för allmänheten att vistas i skog och mark, oavsett vem som äger den, är tämligen unik för de nordiska länderna, förutom Danmark. I de allra flesta länder i världen bestämmer markägaren över alla sina domäner, som om det vore hens egen tomt.
Under senare tid har dock ny lagstiftning i bland annat Storbritannien underlättat friluftsliv på privat mark, med störst frihet för allmänheten i Skottland.
Allemansrätten ger långtgående rätt att ta sig fram till fots, till häst eller med cykel på privat mark, och även att plocka till exempel bär och svamp.
Jakt och fiske ingår däremot inte.
Det är tillåtet att slå läger och övernatta en natt utan att be markägaren om lov, dock ej på jordbruksmark eller nära bostadshus.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Allemansrätten gäller inte på tomtmark i närheten av bostadshus. Om det är svårt att avgöra var tomten börjar gäller 60–70 meters avstånd från bostadshuset som ungefärlig riktlinje.
Det är tillåtet att bada på klippor och stränder som ligger på privat mark. Även här gäller att man måste hålla sig på avstånd från bostadshus – däremot inte från en brygga eller en sjöbod.
Framföra motorfordon, inklusivesnöskoter, ingår inte i allemans-rätten.
Källa: Naturvårdsverket
