Vänsterpartiet lovar i valkompasser att avveckla Sveriges fossila subventioner. Samtidigt vill partiledaren Nooshi Dadgostar se ett ”pristak” för bensin och diesel – ett förslag som skulle kunna kosta lika mycket som alla nuvarande fossila subventioner tillsammans.
Det kan låta märkligt, men varje år satsar Sverige ungefär 30 miljarder kronor ur statsbudgeten på att underlätta användningen av fossila bränslen – målet om att bli världens första fossilfria välfärdsnation till trots. Samtidigt kan fossila bränslen få en ännu större gräddfil under den kommande mandatperioden.
I mars föreslog Nooshi Dadgostar att bensin och diesel inte ska få kosta mer vid pump än 18 kronor litern – dock utan att redovisa hur mycket ett sådant tak skulle kosta, eller varifrån pengarna skulle tas. Förslaget fick stöd från andra sidan blockgränsen, och nyligen fick Vänsterpartiet tillsammans med högeroppositionen regeringen att utreda frågan. Samtidigt fortsätter Nooshi Dadgostar att lyfta behovet av ett pristak i intervjuer.
”Det kommer inte att bli någon klimatomställning om vi prischockar hushållen. Omställningen måste ske strukturerat och planerat”, säger hon till Dagens Industri den 4 juli. ”Putin ska inte bestämma vilka priser vi ska ha”, är budskapet i Dagens Nyheters klimatutfrågning nästa dag.
Men trots att partiledaren driver på för en ny skattelättnad för fossila bränslen säger partiet samtidigt i miljöorganisationernas enkäter att man vill se att fossilsubventioner slopas.
Skatten sänkas till noll
Nu kan Dagens ETC avslöja att kostnaden för det pristak på 18 kronor som vänsterledaren föreslog i mars skulle överstiga dagens samlade fossilsubventioner om man räknar på ett helt år. Det visar en ny studie från riksdagens utredningstjänst, beställd av miljöpartisten Lorentz Tovatt. Studien utgår från att det krävs en kombination av åtgärder för att ett pristak ska nås. Dels behöver energiskatten på diesel respektive bensin sänkas till noll, vilket skulle kräva ett undantag från EU – men det räcker inte för att få ned priset tillräckligt. Därför behöver också andelen biodrivmedel i de båda bränsletyperna minska, enligt utredningstjänstens beräkningar till 13,9–15,6 procent på diesel (från 30,5 procent), samt till 2,35–2,75 procent för bensin (från 7,8 procent). Detta då biobränsle är dyrare än bensin och diesel.
Ett pristak skulle enligt utredningstjänsten kosta 2,7 miljarder kronor per månad i uteblivna skatteintäkter, eller strax över 32 miljarder kronor på ett år räknat.
Dagens ETC hänvisas till partiets klimatpolitiska talesperson, Elin Segerlind.
Ni går till val på ett pristak och skattesänkningar för bensin och diesel, och samtidigt säger ni något annat i valkompasser, nämligen att ni vill avskaffa fossila subsidier. Vad är det som gäller egentligen?
– Jag tänker att pristaket inte är något vi går till val på utan ett förslag som vi la då (i våras, reds. anm.) som ett sätt att hantera en akut kris. Det är inte vår primära politik. Det som vi svarar i valkompasserna gäller, vi står bakom att fossila subsidier ska fasas ur.
Varför fortsätter partiet då att driva förslaget om ett pristak?
– Det visste jag inte att vi gör? Det är bättre att du frågar Ali Esbati, som är den som har jobbat med frågan i riksdagens finansutskott, om detta.
Förslaget lever
Partiets ekonomiskpolitiske talesperson, Ali Esbati, bekräftar att förslaget lever. Enligt honom vill Vänsterpartiet skapa en krismekanism som kan utlösas vid eventuella framtida prischocker och har därför format en majoritet med högeroppositionen för att regeringen ska utreda frågan.
Forskare tror att det kommer att bli vanligare med höga priser på bensin och diesel framöver när samhällen ställer om sin infrastruktur bort från fossila bränslen. Vad tänker du om det?
– Jag tror också att det kommer att vara höga priser framöver, men jag tror inte att en prischock är ett bra sätt att göra omställningen på.
Det är väldigt svårt att bli av med fossila subventioner när de en gång har införts. Vad tror du om risken för att en tillfällig mekanism ska fortsätta?
– Jag tror i och för sig att det är mycket större risk för att en nedsättning av skatten ska bli permanent, och att det är därför vi behöver en krismekanism. Men det är alltid så med politiska förslag att man får fundera på för- och nackdelar.
Har ni kollat på det då vilka det är som äger och kör bil? Är det verkligen de fattigaste som gör det?
– Jag har inte sagt att det är de fattigaste som kör mest bil. Däremot är det så att det finns stora skillnader i vilka som har alternativ. Det är olika om man bor nära tunnelbanan eller om man bor i glesbygden. Det är också väldigt olika vad en prishöjning betyder för någon som har väldigt små marginaler och någon som har större marginaler. Även om det är så att personer med högre inkomster också betalar mer för sin konsumtion så är det så att om en person har väldigt små marginaler i hushållet kommer det att vara svårare att klara av en prisökning på ett rimligt sätt.
Har ni räknat på hur mycket det skulle kosta och var pengarna skulle tas ifrån? Enligt riksdagens utredningstjänst skulle ett pristak på 18 kronor vid pump kosta 2,7 miljarder per månad, vilket blir 32 miljarder kronor på ett år.
– Vi har inte förslagit en färdig modell. Det ingår i utredningen att ta fram kostnadsberäkningar, och då får vi se vilka prioriteringar som behöver göras för att få en sån modell på plats.
Ali Esbati förtydligar att omställningen från fossila bränslen är en helt central fråga för Vänsterpartiet, och att man såväl lokalt som nationellt driver på för en utbyggd och billigare kollektivtrafik.
– I princip all vår politik handlar om att göra en omställning av samhället som gör att vi gemensamt klarar av den stora uppgiften att inte förstöra våra egna livsbetingelser på planeten.
Dagens ETC har sökt Nooshi Dadgostar för att höra hennes syn på pristaket. Hon har inte återkommit.