– Man vänjer sig med hornen, man får bara var lite extra uppmärksam. Jag har aldrig varit med om några olyckor med korna på alla år jag har jobbat här, säger djurskötaren Robert Söderberg.
Avstår från att fräta bort horn
Att mjölkkor har horn är ovanligt idag och en av de saker som utmärker det biodynamiska lantbruket. I konventionellt lantbruk avhornas kalvar tidigt, på grund av skaderisken. Man bränner, klipper eller fräter bort hornen för att kunna ha fler djur på en mindre yta.
På Yttereneby gård har lantbrukaren Holger van der Woude valt att göra tvärtom och låter korna behålla sina horn och ökar istället ytan för varje ko. Gården har lösdrift och ytan i ligghallen med djupströbädd är beräknad så att varje ko ska ha drygt tio kvadratmeter istället för de 8,5 kvadratmeter som Jordbruksverket rekommenderar.
– Jag brinner för det ekologiska jordbruket och vill ha korna naturliga. Ska man behålla hornen måste man ha plats för det, men jag tror ju på det här, säger Holger van der Woude.
Ekonomin går ihop
Ursprungligen kommer han från Nederländerna. Han kom till Sverige i slutet av 90-talet och tog över lantbruket på Yttereneby gård 2011.
– Jag har alltid arbetat ekologiskt, jag vill inte använda kemikalier, säger han.
På gården finns 65 mjölkkor och ett antal ungdjur. Under sommarhalvåret lever korna betesliv i hagen och kommer bara in för att mjölkas. Men även vintertid äter de bara grovfoder, alltså gräs och andra vallväxter som producerats på gården.
– Våra kor producerar ungefär 7 200 kilo mjölk per år. Det är lite mindre än kor som får kraftfoder, men det kostar ju också ganska mycket att fodra upp med spannmål för att få högre produktion så jag tänker att ekonomin går ihop i alla fall. Och jag blir av med all min mjölk, jag säljer den till Järna mejeri, säger Holger van der Woude.
Hållbara matsamhällen
Även spannmålen som produceras på gården säljs lokalt, till Saltå Kvarn. I stället för konstgödsel används de egna djurens gödsel på åkrarna. Ett cirkulärt kretsloppsjordbruk som nu alltså uppmärksammats och prisats.
Yttereneby gård är en försöksgård som ingår BERAS International Östersjöprojekt, en organisation i Södertälje kommun som arbetar för hållbara matsamhällen och för att sprida konceptet Östersjövänlig mat.
På gårdens ägor finns två våtmarker. Den äldsta anlades för femton år sedan och har studerats vetenskapligt i BERAS projekt. Nu har den tillfälligt tömts eftersom den uppsugande effekten försvinner när våtmarken varit fylld länge. Sedimenten som bildas på botten kan senare spridas på åkrar och fält för att ge näring till jorden. Ännu ett kretslopp alltså.
Prisas för kretslopp
Dagens ETC har tidigare rapporterat om det kritiska läget i Östersjön, där bottendöden fortsätter att sprida sig och torsken snart är bortom räddning. Jordbruket är en av bovarna bakom övergördningen som gör att algerna blommar och bottnarna dör. För tio år sedan skapade därför WWF priset årets Östersjöbonde, som delas ut i länderna runt Östersjön.
– Vi är bekymrade för Östersjön och vill premiera lantbrukare som gör viktiga insatser för att minska övergödningen till havet. Holger van der Woude driver ett cirkulärt kretsloppsjordbruk med kvävefällor och våtmarker som bidrar till att minska näringsläckaget. Hans arbete kan inspirera andra som vill göra positiva insatser för Östersjön, säger Anders Alm, Östersjöexpert på WWF.
Holger van der Woude är glad över priset, som förutom äran och blomsterkvasten gav 1 000 euro i plånboken. Och det är inte färdigt än. I höst går han vidare till regional final i ”Baltic Farmer of the Year” med övriga utsedda pristagare i länderna runt Östersjön.
– Priset betyder att man blir uppskattad och är på rätt väg. Jag tror att jag kan inspirera andra att jobba på det här sättet. Många gör det redan, säger han.
