Turerna kring Preems oljeraffinaderi i Lysekil har varit många sedan företaget 2016 först skickade in ansökan om att få bygga en ny anläggning för omvandling av tjockolja till bensin och diesel. Utbyggnaden skulle enligt Preem dubbla deras växthusgasutsläpp från 1,7 till 3,4 miljoner ton och göra raffinaderiet till Sveriges största utsläppare.
Men protesterna har varit många och efter en ny prövning i Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) i början på nästa år ska ärendet upp på regeringens bord. Företaget har nu fram till sista oktober på sig att skicka in nya handlingar till MÖD.
Enligt Preem ska den nya verksamheten nu integreras i tidigare anläggning och tillsammans med infångning av koldioxid (CCS-teknik – carbon capture and storage) ska utsläppen minska från 3,4 till 2,2 miljoner ton årligen. Det innebär en ökning med en halv miljon ton årligen jämfört med dagens nivåer.
Experimentell teknik
Att Preem jobbar på utsläppsminskningar är ändå glädjande, säger Oscar Alarik, chefsjurist på Naturskyddsföreningen, som länge arbetat rättsligt för att stoppa utbyggnaden.
– Samtidigt handlar det fortfarande om en betydande ökning av utsläppen, vilka i stället borde minska, säger han.
Oscar Alarik framhåller att Preem pratat om CCS-teknik sedan 2018.
– Men då räknade inte företaget med att använda tekniken och gav inga löften om att göra det. CCS är fortfarande en experimentell teknik, och vi måste vara försiktiga i vår bedömning. Vi har inte ens lyckats hitta teknik för säker förvaring av kärnavfall i kopparbehållare. Hur förvaring av koldioxid i berggrunden utan behållare ska fungera är ett stort frågetecken, säger Oscar Alarik.
Han vill inte sia om huruvida de nya beräkningarna kan tänkas öka Preems chanser i MÖD eller regeringen.
– Avgörande för regeringens bedömning kommer bli om Preem gör bindande åtaganden att verkligen införa tekniken. Vi anser att regeringen också bör beakta att CCS är en oprövad teknik med betydande risk för läckage.
Samtidigt skulle det se märkligt ut om regeringen lyfter Preem Raff till prövning och sedan släpper igenom det, menar Oscar Alarik.
– Det tycker vi faktiskt. Orsaken till att de tagit upp fallet är ju av hänsyn till klimatlagen.