Han pekar ut fjärrvärmeledningarna som i förlängningen når villor i Göteborg energis nät och ledningar som går ner till Skarvikshamnen där fartygen får tillgång till Preems produkter. Hela anläggningen surrar och brummar, men få människor rör sig inne på området. För att få gå ut och botanisera i anläggningens skrymslen och vrår krävs omfattande säkerhetsförberedelser. Det är mest kontrollanter eller underhållspersonal i reflexgula arbetskläder och hjälmar som får tillträde.
Mattias Backmark stannar till i utkanten av området framför en yta som bara ramas in av ett fåtal rörledningar och har en skorsten med en liten blå låga brinnande längst upp. Om Preem tvingas fackla, det vill säga lätta på trycket i anläggningen, så är det genom den här skorstenen det sker. Men den kommer snart få maka på sig för att ge plats till en anläggning för produktion av bland annat flygbränsle. Om alla tillstånd godkänns i och med den pågående rättsliga processen det vill säga.
En procent förnybart
Preem producerade 18 miljoner kubikmeter bränsle förra året, av dem var 1,16 procent förnybart. Deras plan är att 2030 producera fem miljoner kubik förnybart, femton år senare ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären, enligt regeringens miljömål.
Hur kom ni fram till de här målen?
– Vi har försökt titta på vad som är rimligt att vi kan klara med tanke på att vi, inom branschen, är ett relativt litet privatägt bolag. Vilket innebär att vi behöver kunna finansiera allt själva, säger Mattias Backmark.
Han tillägger att även det faktum att anläggningarna sällan stoppas och är tillgängliga för ombyggnationer begränsar dem. Ett stopp innebär ökade kostnader och mer utsläpp. Men utsläppen från användarledet, när bensin och diesel används, är ungefär nio tiondelar av de totala utsläppen från bränslet.
– Vårt största bidrag till omställningen kommer vara att ställa om råvaran vi använder. Vi äger ingen råvara, så vi har möjligheten, i alla fall i jämförelse med vår bransch, att vara relativt snabbfotade, säger Mattias Backmark.
Utsläppen måste ner
Men kurvan av utsläpp måste slutta brant om Preem ska ha en möjlighet att uppfylla den målsättningen och samtidigt bibehålla eller öka sin produktionsmängd. Företagets väg till mindre utsläpp är inte helt självklar och består snarare av ett antal småvägar mot tillräcklig drivmedelsproduktion jämfört med den flerfiliga motorväg som råoljan hittills utgjort. En del trafik kommer att gå över till el och därmed krymper oundvikligen marknaden för olika typer av flytande drivmedel, förklarar Mattias Backmark. Ett faktum de helt enkelt får rätta sig efter och leta efter nya marknader.
– Det är en realitet. Det är därför vi satsar så mycket på förnybar produktion. Vi vill göra rätt saker nu för att vara en del av den omställningen.
Han tillägger:
– Sen är vi hela tiden bundna av att vi måste vara ett lönsamt bolag. Vi kan inte göra saker utan att det finns möjlighet till försäljning, då går vi i konkurs
Preem ökade sin produktion av förnybara bränslen förra året. De har bland annat ställt om en anläggning som enbart ska producera biodiesel. De har också inlett flera samarbeten som syftar till att öka andelen ytterligare, exempelvis med Sunpine som handlar om att få fram tallolja för att producera biodiesel.
Om ni ska ersätta all er nuvarande produktion med förnybar skulle ni behöva 100 likadana satsningar. Ska ni satsa på fler mindre anläggningar i framtiden?
– Tallolja är inte the silverbullet. Det finns inte så mycket att det kommer vara den slutgiltiga lösningen. Det kommer inte finnas 150 Sunpine. De producerar bara en råvara, inte ett färdigt drivmedel, utan den tas hit och görs till drivmedel i Göteborg. Samtidigt inser vi att vi behöver stimulera till utvecklingen på råvarusidan för förnybart, säger Mattias Backmark.
Handlar om att öka produktion
I dagsläget handlar Preems två stora ansökningar om utbyggnation inte om att byta ut, utan om att bibehålla eller öka produktionen av fossila drivmedel, samtidigt som den förnybar produktionen läggs till. Men det är ingen standard, intygar Mattias Backmark.
– I vår portfölj av projekt har vi dels det här nya projektet i Göteborg som handlar om att komma upp i ganska stor produktion ganska snabbt. Men dels pågår det en rad olika projekt där vi tittar på att utnyttja befintlig struktur för att byta ut en del av råvaran mot förnybar.
Idag menar företaget att de prioriterar en ökning av förnybart, energieffektivisering och teknik för att fånga in och lagra koldioxid. Enligt Mattias Backmark är Preem ett av de drivmedelsbolag som jobba allra hårdast med att bli klimatvänligare och han beskriver ett långvarigt internt driv mot hållbarhet.
Hur stämmer utökningen i Lysekil överens med ert hållbarhetsarbete?
– Den är utmanande att förklara. Den ger upphov till ett ökat punktutsläpp, så är det. Sen löser vi en av de absolut största miljöaspekterna som våra produkter har, nämligen väldigt stora svavelutsläpp i världshaven vilket motsvarar utsläppen från sju miljarder bilar per år, säger Mattias Backmark.
Han förklarar att när produkterna renas från svavel redan på raffinaderiet så har de möjlighet att ta hand om ämnet och de planerar dessutom att fånga in koldioxiden från processen för lagring i jordskorpan.
Tror du att de fossila bränslena pensioneras samtidigt som dig?
– Jag tror att vi kommer att ha en viss fossil produktion kvar 2045, men den kommer inte att gå till Sverige utan till andra länder. Jag skulle gissa på att vi bara har exporten kvar.
Preem ska vara klimatneutrala senast 2045, det sa Preems vd Peter Holland på en presskonferens i förra veckan.
Men hur ska oljebolaget som förra året producerade 18 miljoner kubikmeter drivmedel – varav bara cirka en procent förnybart – att lyckas? Nedräkningen står just nu på 26 år. Detta är första delen av tre i en serie om Preem.
