Med tanke på de stora utsläppsökningarna var det inte oväntat att Mark- och miljödomstolens tillstånd överklagades, bland annat av Naturskyddsföreningen. som också medverkade till att frågan lyftes till regeringen. Nu på måndag lämnar domstolen sitt yttrande till Miljödepartementet.
– Frågan är om domstolen kommer vilja ta ett steg framåt i klimatjuridiken eller som brukligt och i enlighet med EU-rätten, istället skydda industrin inom utsläppshandelssystemet, säger Oscar Alarik, chefsjurist på Naturskyddsföreningen.
Stoppregel i miljöbalken
Enligt nuvarande lagstiftning är domstolen – och även regeringen – förhindrad att besluta om villkor som begränsar koldioxidutsläpp för verksamheter, som liksom Preemraff ingår i systemet för utsläppshandel. Därför tog den lägre instansen ingen hänsyn till utsläppsfrågan. Mark- och miljööverdomstolen har nu istället prövat möjligheten att avslå hela ansökan av klimatskäl.
– Vi menar att det handlar om en utbyggnad av något som ännu inte finns och som därför inte är med i utsläppshandelssystemet, och har argumenterat för ett avslag med stöd av miljöbalkens stoppregel, säger Oscar Alarik.
Vad betyder ett löfte?
Preem å sin sida hävdar att utsläppsökningarna kommer att ätas upp av minskade fossila utsläpp i transportsektorn, då företagets produktion av förnybara drivmedel ska ha tiodubblats 2024 jämfört med idag. Företaget har också utfärdat flera klimatlöften, som lagring av en halv miljon ton koldioxid om året med CCS-teknik och nettonollutsläpp 2040. Men Preem går inte med på att löftena ska vara bindande, vilket bland annat föreslagits av Naturvårdsverket.
– Att ingå bindande avtal när man inte vet hur framtiden ser ut och vilka nya tekniker som kommer att finnas är svårt. Vi ser dock våra klimatmål som löften, och det betyder mycket att vi använder just ordet löfte. Vi sätter vårt varumärke och vår trovärdighet i pant. Det kanske inte betyder så mycket för andra, men är mycket betydelsefullt för oss, säger Preems presschef Dani Backteg.
Vad gör ni om Preemraff får tillstånd att bygga ut men bara på villkor att utställda klimatlöften ska vara juridiskt bindande?
– Det är svårt att veta i förväg hur villkoren är formulerade och om det är görbart för oss att hantera det, säger Dani Backteg.
Villkorslöst evighetstillstånd
I det skriftliga materialet som Preem lämnade in till domstolen skriver företaget:
”Samtliga löften i följande dokument ingår under förutsättning att miljötillstånd erhålles och ekonomiska förutsättningar finns.”
Löften baserade på vaga formuleringar som ”ekonomiska förutsättningar” och osäkra underlag som oprövad CCS-teknik kan inte tillmätas någon avgörande betydelse, enligt Oscar Alarik.
– Kärnfrågan för mig som jurist är att man inte kan ge ett evighetstillstånd till utsläppare, utan tvingande löften att dra ner på utsläppen, säger han.
Måste fasas ut
Oscar Alarik säger vidare att ett villkorslöst bifall till Preems ansökan skulle kunna leda till stor uppgivenhet kring klimatarbetet och bli en kvarnsten runt halsen på klimatpolitiken.
– Omvänt skulle ett avslag sända en positiv signal om att svensk klimatanpassning är på riktigt. Det skulle bli en vändpunkt och en stor lättnad.
Presschef Dani Backteg säger att Preem står bakom de svenska klimatmålen och att framtiden utan tvivel tillhör det förnybara.
– Vi har en tydlig plan för hur klimatomställningen ska gå till – det handlar om att successivt byta ut fossila insatsvaror mot förnybara. Att rena restprodukten tjockolja från svavel är bara ett våra mål för att minska vår klimatpåverkan, så länge fossil olja, som givetvis ska fasas ut, finns kvar, säger Dani Backteg.