Det gör att de hamnar på femte plats över anläggningar som bidrar till allra störst utsläpp vid den senaste sammanställningen från 2016. Men nu hoppas Preem på att få ner utsläppen genom CCS.

– Visionen är en fullstor CCS-anläggning som minskar raffinaderiets utsläpp av växthusgaser radikalt. Vi vill leda omvandlingen mot ett mer hållbart samhälle och då måste vi ta ansvar för att minska vår verksamhets klimatpåverkan. Att kunna minska utsläppen av växthusgaser via CCS-teknik är ett viktigt steg i att nå svenska och globala klimatmål, säger Mattias Backmark, chef för affärsutveckling på Preem, i ett pressmeddelande.

Alla är dock inte lika övertygande om att CCS är lösningen. I Norge har debatten om CCS pågått i drygt tio år. I sitt nyårstal år 2006 kallade dåvarande statsminister Jens Stoltenberg satsningen på CCS för ”Norges månlandning”, och menade att det blir ett genombrott för att få ned utsläppen. Sedan dess har Norge visserligen byggt CCS-anläggningar, men inte i sådan skala att utsläppen har minskat.

– Det har varit mycket prat och lite handling. I praktiken har det fungerat som en ursäkt för att fortsätta satsa på fossila bränslen, eftersom vi alltid har argumentet att vi kommer att lösa klimatproblemet genom CCS. Trots lovord om stora satsningar har vi inte lyckats minska våra utsläpp, säger Truls Gulowsen, chef för norska Greenpeace.

Skulle CCS verkligen göra skillnad behövs en väldig mängd anläggningar, menar han. Och det skulle i så fall innebära att det också krävs en ordentlig infrastruktur för att transportera den infångande koldioxiden till olika lagringsställen.

– Det i sig skulle leda till stora utsläpp. Det handlar om en helt ny avfallshantering som dessutom skulle kosta mycket att bygga. Och även om det rent teoretiskt finns en potential för lagring, innebär det utmaningar geologiskt. Det krävs en plats som är tillräckligt tät för att hålla inne koldioxiden i all framtid, säger Truls Gulowsen.

En ny rapport från de europeiska vetenskapsakademierna, Easac, slår också fast att CCS inte är lösningen. Rapportens slutsats är att om vi förlitar oss på att nuvarande metoder leder till att vi når klimatmålen, så kan det få allvarliga konsekvenser för kommande generationer.

Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet, säger också han att tilltron till CCS har varit för stor. Idag finns det 17 större CCS-anläggningar i hela världen – ett antal som knappt gör någon skillnad.

– Det behövs ungefär 2500 anläggningar år 2040 för att kunna lagra koldioxid i den mängd som krävs. Det betyder att vi måste bygga ungefär 100 stora anläggningar per år, och det händer inte, säger han till Sveriges Radio.

Truls Gulowsen ser Preems initiativ som ett typexempel på hur de stora fossilberoende industrierna agerar.

– De pratar gärna om CCS, men vill inte själva stå för kostnaderna. Även Preem verkar räkna med statligt stöd. Det är ett utspel som mer handlar om pr och greenwash än en genuin vilja att ställa om till en bärkraftig kurs, säger han.