Många blev emellertid besvikna. Den mest framträdande åsikten efter att programmet sänts är att inte mycket blev tydligare om hur regeringen avser att få ned utsläppen för att leva upp till de mål vi förbundit oss till både i Sverige och i EU.
”Skala av mitt skinn”
I DN sammanfattar poddaren och författaren Alex Schulman sin känsla av att ha sett och hört ministern slingra sig och undvika ordentliga svar med orden: ”Mina nerver krullade sig, jag ville ut ur min egen kropp, skala av mitt eget skinn, ville kasta tv:n i väggen”.
”Pourmokhtari har sålt sin själ till ett spektakel”, löd rubriken på Jens Liljestrands kommentar i Expressen medan Dagens ETC:s ledarskribent Annie Croona konstaterade att ”ingenting blir tydligt, förutom klimatministerns storhetsvansinne och avsaknad av plan.”
Mattias Goldmann, grundare av 2030-sekretariatet, har sammanfattat sina åsikter i en opinionsartikel i Aktuell hållbarhet. Där lyfter han bland annat fram att regeringen – även om Romina Pourmokhtari återkommande talar om ”en bred palett av åtgärder” – nu har färre ägg i klimatkorgen än tidigare eftersom flera styrmedel skrotats av Tidö-gänget.
”Öppnat upp för flera alternativ”
Vilka specifika styrmedel regeringen vill använda och dess beräknade effekt ska bli tydligt först i en utredning år 2027 – det vill säga efter nästa val. Själv vill hon inte ”killgissa”, säger Romina Pourmokhtari i programmet.
Mattias Goldmann påpekar att det är ministerns tredje besked i frågan; ”först skulle klimatstyrmedlen utsläpps- och kostnadsberäknas i den klimatpolitiska handlingsplanen, sedan i stället i kommande budgetpropositionen, och nu alltså först i utredningen som kommer 2027”, skriver han.
I samband med en pressträff om Strålsäkerhetsmyndigheten i fredags fick Dagens ETC chans att ställa ett par ytterligare frågor till ministern, kopplat till hennes SVT-medverkan.
Hon slår ifrån sig kritiken om att beskeden om utsläppsberäknande åtgärder återkommande skjuts upp.
– Den här utredningen är något vi annonserade redan i december. I klimathandlingsplanen har vi 70 åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under den här mandatperioden och 50 förslag som är helt nya. Ett av dessa kräver utredning och det är den som rör styrmedlen – det vill säga vad det är som ska skifta de ekonomiska incitamenten kring fossil användning framöver. Och där har vi öppnat upp för flera olika alternativ, säger Romina Pourmokhtari och nämner koldioxidskatter, utsläppshandel och reduktionsplikt.
Kritiken handlar till stor del om att åtgärderna kommer på plats för sent i relation till hur akut klimatfrågan är. Har du förståelse för den oron?
– Ja självklart, det är ju bråttom. Men att det är bråttom motiverar ju inte att man gör en snabb plan som inte är utredd, som får kritik för undermåliga eller bristfälliga underlag, säger Romina Pourmokhtari.
Oro att inte lyckas
I inledningen av 30 minuter får klimatmininstern frågan om huruvida hon har klimatångest, varpå hon säger: ”Jag jobbar varje dag med att göra saker konkret, inte stå med plakat och skrika.” Uttalandet har tolkats som nedvärderande gentemot människor som deltar i demonstrationer och protester – särskilt mot bakgrund av att tonen gentemot klimataktivister har skruvats upp betydligt på senare tid.
Romina Pourmokhtari hävdar dock att hon inte menar något nedvärderande med sin kommentar.
– Det är klart att man kan demonstrera. Det är jättebra att man gör det. Jag har själv länge demonstrerat och stått med megafon i handen, och då är det lättare att ha ångest. Frågan var ju om jag fortfarande har klimatångest. Och då var mitt svar att jag står inte längre med megafon eftersom jag istället sitter vid förhandlingsbordet. Då är det mer av en oro över att det inte går snabbt nog, över att vi inte lyckas med allt vi ska göra, över att många länder bygger upp kolkraftverk medan vi försöker få bort det fossila. Men det är inte längre ångest över att jag är maktlös, säger Romina Pourmokhtari innan hennes presstab avbryter frågestunden.
