– Våra resultat visar att dessa farhågor inte nödvändigtvis stämmer. Det går att genomföra klimatpolitiska åtgärder i Sverige utan att väljarstödet direkt påverkas, säger Sofia Henriks, doktorand i statsvetenskap, till nyhetssajten forskning.se.

Väljarstödet påverkades ej

Tillsammans med kollegor har hon undersökt om väljarstödet för sittande regeringspartier har påverkats efter införandet av 21 klimatpolitiska åtgärder i Sverige åren 2000–2020. Det handlar exempelvis om ökad diesel- och bensinskatt och flygskatt för privatpersoner. Forskarna undersökte hur åtgärderna presenterades i medierna och därefter resultaten av opinionsundersökningar före och efter att klimatåtgärderna genomförts.

Studien visar att även om de nya klimatpolitiska åtgärderna framställdes negativt i medierna så påverkades knappt väljarstödet för regeringspartierna.

– Resultaten visar inga direkta opinionsmässiga konsekvenser av att införa klimatpolitiska styrmedel i Sverige under den här 20-årsperioden, säger Sofia Henriks.

Slutsatsen baseras på att det råder ”gynnsamma omständigheter”, vilket enligt studien inkluderar ett högt politiskt förtroende, låga korruptionsnivåer, medvetenhet om klimatförändringar, tidigare framgångar med klimatpolitik och ekonomisk stabilitet.