I ett par tidigare artiklar har Dagens ETC berättat om hur skog med fridlysta arter – i strid med EU-lagstiftning – skövlas för att Skogsstyrelsen (SKS) inte fattar beslut som stoppar eller begränsar avverkningarna. Ett par domar på senare år ökar pressen på myndigheten att följa gällande regelverk. Det betyder att SKS har en skyldighet att alltid bedöma om det föreligger risk för skada på en fridlyst art. Sedan domarna meddelades har antalet överklaganden rusat i höjden.
”Säger inte hur det ska vara”
I en skrivelse till regeringen strax före jul beskriver Skogsstyrelsen den uppkomna situationen som ”mycket problematisk”. Myndigheten behöver mer resurser, men det krävs även regeländringar, enligt skrivelsen.
Johan Eriksson är biträdande avdelningschef på Skogsstyrelsen och den som tillsammans med Herman Sundqvist undertecknat skrivelsen. Han säger till Dagens ETC att ”politiken måste klargöra vad som gäller”.
Vad exakt är det ni önskar av regeringen?
– Det finns en skogspolitik, en skogsvårdslag, en miljöpolitik och en miljöbalk. De hanterar skogsbruksåtgärder på olika sätt. Vi påpekar att det här inte funkar tillsammans, men vi säger inte hur det ska vara.
Sen implementering
På frågan vad som inte fungerar nämner Johan Eriksson implementeringen av artskyddsförordningen och EU:s naturvårdsdirektiv, som har ”införts i Sverige”.
– De kraven har inte funnits tidigare.
Men dessa regelverk har gällt i Sverige och för svenska myndigheter sedan Sverige gick med i EU 1995.
– Ja, att jag beskriver det som helt nytt är ju inte korrekt, men det har tagit mycket fart efter domen i EU-domstolen. Det är de senaste tre åren det har accelererat.
Det betyder att Skogsstyrelsen har brutit mot EU-lagstiftningen under väldigt många år?
– Vi har gjort vårt bästa utifrån de resurser vi har haft.
Hur tänker Skogsstyrelsen framöver leva upp till sitt tillsynsansvar enligt gällande lagstiftning?
– Vi har aldrig och kommer aldrig att kunna granska alla enskilda ärenden, det blir stickprov vars antal styr över hur vi prioriterar efter behoven men också efter vilka resurser vi blir tilldelade. Därför tror vi på att mer och mer gå över till så kallad systemtillsyn kompletterat med att granska enskilda objekt.
Med systemtillsyn slipper myndigheten granska så många ärenden. Då räcker det att kontrollera att skogsägarna genomför egenkontroll. Frågan är vilket intresse skogsägare och skogsbolag som anmält ett område för avverkning har av att ta reda på och ta hänsyn till fridlysta och rödlistade arter, särskilt som risken att fällas för artskyddsbrott är försumbar.
Parallella regelverk
Intervjun igenom står det klart att SKS och Johan Eriksson anser att skogsvårdslagstiftningen och miljöbalken är två parallella regelverk som inte går ihop. Men trots följdfrågor och begäran om klargöranden ges inget klart svar på vad det är SKS anser att politiken måste klargöra.
Miljörättsprofessor Jan Darpö håller med om att det är oklart vad Johan Eriksson menar och anser att SKS har alla möjligheter att bedriva en effektiv tillsyn enligt såväl skogsvårdslagen som miljöbalken.
Han tror att skrivelsen till regeringen kommer att hamna i den pågående skogsutredningen.
– Det är möjligt att man där försöker göra så att icke-besluten inte ska gå att överklaga under miljöbalken i miljödomstolarna längre. Det ligger nog i farans riktning, sa han tidigare till Dagens ETC.
Läs även:
Trycket ökar på Skogsstyrelsen att följa lagen
Skog höggs ner – trots domstolsförbud
