Förändrade köpbeteenden och samhällsdiskussionen kring plasts miljöpåverkan har bidragit, skriver Naturvårdsverket, men konstaterar samtidigt att skatten var den avgörande faktorn för den stora minskningen på 75 procent mellan 2020 och 2021. Under 2023 förbrukades ändå sammanlagt 176 miljoner plastpåsar i Sverige vilket innebär att även ett litet svinn blir ett stort problem.
– Det räcker att 1 procent ”rymmer” så är tillskottet till vår natur 1,7 miljoner påsar, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent i ett pressmeddelande.
Att avgifter på plastpåsar ger direkt effekt på hur många som hamnar i naturen har konstaterats i Storbritannien, där användandet minskade drastiskt efter att man införde en avgift för kassarna på de större affärskedjorna 2016. Enligt The Guardian minskade avgiften, som var motsvarande 60 öre, användandet med 85 procent under det första halvåret. Nu har även välgörenhetsorganisationen Marine Conservation Society, som undersökt stränder i över 30 år, observerat att antalet plastpåsar som spolas upp på stränderna minskat med 80 procent de senaste tio åren; en påse per 100 meter strandlinje, jämfört med 5 år 2014.
– Det är fantastiskt att se hur regler kring engångsartiklar som plastkassar faktiskt fungerar, säger Lizzie Price, Beachwatch Manager på Marine Conservation Society, i ett pressmeddelande.
Men det är viktigt att inte slå sig till ro, poängterar hon, det behövs lagstiftning för att minska eller förbjuda andra engångsartiklar som plastflaskor, burkar och glas, som fortfarande skräpar ner stränderna i stor utsträckning. I Storbritannien pågår en debatt om hur skatterna och avgifterna kan breddas.
Sverige går nu åt motsatt håll. Regeringen har med stöd av SD valt att slopa skatten på plastkassar från och med den 1 november.
– Vi är övertygade om att svenska folket använder sig av plastpåsar på ett klokt sätt i sin vardag och att det inte finns ett syfte i att de ska vara extra dyra, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) till Svt.
Beslutet att ta bort plastpåseskatten har kritiserats av EU:s förra miljökommissionär Virginijus Sinkevičius som sade att Sverige antingen bör behålla skatten eller ersätta den med ett totalförbud.
– Sverige påstår alltid att de är mästare på hållbarhet i EU, och de borde fortsätta att vara det. Verktyg som är effektiva inom samhället borde upprätthållas, sade han till Miljö & Utveckling under ett ministerbesök i Stockholm 2023.
Det finns många länder som redan förbjudit plast och gått vidare, poängterade Virginijus Sinkevičius.
– Det fina med det här är att nya generationer inte ens minns att det funnits plastpåsar eller plastsugrör.
Plastpåseskatten har dock kritiserats från flera håll. Branschorganisationen Ikem, Innovations- och kemiindustrierna, anser att skatten resulterat i mer skada än nytta för miljön och är glada att skatten försvinner. Bland annat menar de att papper är ett tyngre alternativ till plast och att avfallspåsar på rulle, som är skattebefriade, ofta är tillverkade utomlands av fossila råvaror.
– Skatten gjorde ingen skillnad på om plastbärkassen producerats av återvunnen, biobaserad eller fossil råvara. Nu kan plastproducenterna återgå till sitt omställningsarbete mot en cirkulär ekonomi för plasten, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef på Ikem, i en kommentar till Miljö & utveckling.
Även Runar Brännlund, professor i miljöekonomi vid Umeå universitet, har ifrågasatt skattens miljönytta, då plastpåsar enligt honom inte orsakar särskilt stor nedskräpning i den svenska naturen jämfört med många andra förpackningar.
– Ingen har förklarat varför det enbart är bärkassar som ska beskattas och inte all plast. Och varför görs inte undantag för påsar av returplast när det finns andra av fossil råvara som är skattebefriade? Skatten saknar logik och sådant riskerar att gröpa ur förtroendet för miljöpolitiken, säger Runar Brännlund till Svt.
Både Greenpeace och Naturskyddsföreningen är dock kritiska till att skatten tas bort och vill se att den utökas med andra åtgärder. Även Karl Holmberg, doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen i Lund och verksam inom forskningsprogrammet Sustainable Plastics and Transition Pathways, anser att skatten bör behållas och istället utökas till att omfatta alla typer av engångspåsar. Det skulle få en bredare effekt för engångsanvändningen generellt.
– Nu är det många som bara byter ut plastpåsen mot en papperspåse, snarare än att ta med en flergångskasse, säger han i ett pressmeddelande.
Han lyfter också att det är problematiskt att ta bort skatten, eftersom regeringen måste kunna garantera att plastpåseanvändningen inte överstiger 40 påsar per person år 2025, enligt EU-direktivet. Det kan bli svårt utan skatten och överträdelser av EU:s lagstiftning leder till böter.
I grund och botten är skatten dock en väldigt liten insats för att komma åt plastproblemet, poängterar Karl Holmberg, som hellre vill se ett kraftigt utökat pantsystem, som involverar företagen som tillverkar förpackningarna.
– Tvingas företag att ta hand om sina egna förpackningar blir det logiskt för dem att se förpackningarna som en resurs som de kan göra något med. På sikt kan det leda till en utformning av förpackningar med återvinning eller återbruk i åtanke. Svenskar är också vana vid att panta, vilket kan stödja denna typ av åtgärd.
