Men det finns alternativ till den fossilbaserade bubbelplasten. Startup-bolaget Woola, med säte i Estland, tillverkar sedan 2020 olika typer av förpackningskuvert av fårull.  

Anna-Liisa Palatu, som var med och grundade bolaget, tröttnade på all plast som e-handeln genererade och började se sig om efter ett fossilfritt alternativ.

– Det var svårt att hitta ett material som var tillräckligt elastiskt och samtidigt hållbart. Men så läste jag en artikel där det stod att 200 000 ton fårull i Europa bränns eller slängs bort och började undersöka möjligheten att ta tillvara på det. 

I Estland, berättar hon, bränns eller slängs 90 procent av all fårull. I Sverige handlar det om cirka 50 procent, enligt organisationen Axfoundation. 

Merinoull dominerar klädbranschen

Orsaken är att fårullen inte anses hålla tillräckligt hög kvalitet, enligt Anna-Liisa Palatu. Idag används huvudsakligen merinoull i kläder, som mestadels importeras från Nya Zeeland eller Australien. Merinofåren ger en mycket fin ull, jämfört med den grövre ullen som majoriteten av de får som föds upp i Europa ger, berättar Anna-Liisa Palatu.

– Den ullen är så grov att ingen vill ha den i klädesplagg eller strumpor. När syntetiska och mer lätthanterliga material som polyester kom in på marknaden under andra halvan av 1900-talet konkurrerades ullen ut. 

Men den ull som alltså inte anses hålla tillräckligt hög kvalitet för att användas i kläder passar desto bättre som isoleringsmaterial i förpackningar.

– Ull består av fiber med fantastiska egenskaper, det är elastiskt, vilket skyddar vid transport. Dessutom är det vattenavvisande och absorberar fukt, säger Anna-Liisa Palatu.

Eftersom ullen reglerar temperaturen skyddar det både vid extrem värme och kyla. 

– Det är viktigt för kosmetikaföretag till exempel, eftersom deras produkter varken bör smälta eller frysa. 

Samarbetar med småskaliga uppfödare

Woola köper all sin ull från småskaliga bönder i Estland. Genom spårningssystemet ”Know-your-wool” ser de varifrån ullen kommer och försäkrar sig på så sätt om att leverantören inte samarbetar med storskaliga, industriella fåruppfödare. 

Hur förhåller ni er till diskussionen om fårens höga klimatpåverkan, i form av metanutsläpp och gödsel? 

– Vi jobbar inte med fabriksfår där syftet är massproduktion för köttets skull utan samarbetar bara med småskaliga uppfödare. Vi kommer aldrig att börja föda upp får själva, utan tar tillvara på det material som slängs så länge det finns. 

Ull är än så länge dyrare än plast, förklarar Anna-Liisa Palatu. Men priserna för Woolas produkter är ändå överkomliga, anser hon. Deras kunder finns i Skandinavien och Frankrike och består av företag som är beredda att betala lite mer för att kunna profilera sig som hållbara.

– Många företag möter en allt hårdare press från kunder som vill att de ska sluta använda plast,  och de har också lovat att de ska göra det. Frågan är bara hur.

Ullfilt håller snön kall

Woola är inte det enda företag som upptäckt ullens fördelar. I våras placerades en 310 kvadratmeter stor ullduk ut på en snöhög vid skidorten Bruksvallarna i Härjedalen, som en del i ett projekt som handlar om att använda ull istället för plast i snölagringsdukar. Flera skidanläggningar täcker över snön i slutet av säsongen så att den kan återanvändas nästa säsong. 

– Genom att använda ullspill vill vi erbjuda ett miljövänligt alternativ till fossilbaserad plast. Ull har precis rätt egenskaper för att skydda snön från att smälta: den är isolerande och finns tillgänglig lokalt, säger projektledaren för satsningen, Annika Linder från the Loop Factory. 

Majoriteten av den ull som använts i duken kommer från gårdar i mellersta Sverige. En liten del kommer från industrispill från tillverkning av stickade plagg, vilket kan inkludera importerad ull. 

När klimatförändringarna gör att skidsäsongen förkortas behöver vi hitta hållbara lösningar för att bevara vintersporten.

40-50 procent av snön under filten försvinner under sommaren, men snöduken gör ändå stor nytta, säger Annika Linder. 

– Snön i botten blir packad och fast – vilket är bra i början av skidsäsongen. När klimatförändringarna gör att skidsäsongen förkortas behöver vi hitta hållbara lösningar för att bevara vintersporten.

Håller rådjuren borta

Ullen har visat sig ha ännu fler – för många oupptäckta – användningsområden. Claudia Dillmann från Svenska fåravelsförbundet håller kurser för fårbönder om hur de kan utöka sin ullanvändning. Enligt henne skulle dubbelt så mycket svensk fårull kunna bli garn till kläder och inredningstyger än vad som är fallet idag. Resten skulle kunna användas som isolering eller ljudabsorbenter, men även inom odling – som marktäckare eller rådjursavskräckare, säger hon. 

– Ull håller jorden fuktig och lämnar ifrån sig näring. Man kan placera den i ett trädgårdsland för att slippa ogräs. Och lägger man ull runt en buske eller planta blir rådjuren avskräckta eftersom de inte gillar får. 

Claudia Dillmann har samarbetat både med både Fjällräven och klädföretaget Filippa K, som tillverkade en kollektion av tröjor gjord på ull från köttproduktionsfår – vilka har en ull som anses vara grov och oanvändbar. 

– För att visa dem hur ullen fungerar spann jag den och stickade en mössa till dem. Det resulterade i att de köpte 200 kilo av den ullen och tillverkade tröjor som man kan ha närmast kroppen. 

Varför slängs då så mycket ull idag?

Enligt Claudia Dillmann handlar det om att det inte går att få tillräckligt mycket betalt för ullen. Idag betalar industrin mellan 10-15 kronor per kilo.  

– Det är alldeles för lite. För bonden innebär det en massa merarbete att rensa, sortera och packa ullen. Om fler skulle vara villiga att betala mer skulle priserna gå upp och bönderna vara beredda att göra jobbet istället för att slänga eller bränna upp ullen.