Det nybildade Partiet Vändpunkt, med bland annat tidigare riksdagsledamoten och EU-parlamentarikern för MP, Carl Schlyter i spetsen presenterades i torsdags. Då framkom att partiet bland annat ser höjda miljöskatter som ett sätt att få ner växthusgasutsläppen med minst 15 procent per år.

Samtidigt vill partiet minska de ekonomiska klyftorna i samhället. De föreslår därför, enligt en omdebatterad modell, att miljöskatterna ska återföras till folket.

– Svenska energi- och koldioxidskatter ligger idag på drygt 80 miljarder kronor per år. Om den summan återfördes till medborgarna skulle det bli 8 000 kronor om året till varje medborgare, eller 2 600 kronor i månaden för en tvåbarns-familj, säger Thomas Hahn, som är docent i ekologisk ekonomi vid Stockholms universitet och ekonomisk-politisk talesperson för nybildade Partiet Vändpunkt.

– Det är mer än barnbidragen, en stor skattefri intäkt, konstaterar han.

Förebilden är Kanada som nyligen beslutade att intäkterna från miljöskatten varje månad ska delas ut till medborgarna, utan krav på motprestation.

– Beräkningar visar att 84 procent av invånarna i Kanada tjänar på systemet, det är de stora utsläpparna som förlorar, de rika som släpper ut mest. Det ger skatten en progressiv profil, säger Thomas Hahn.

Vill skapa legitimitet

Han understryker att det inte är miljöskatterna som orsakar ekonomiska klyftor i Sverige.

– Det brukar framhållas från dem som är emot miljörörelsen och det hörs ibland sådana argument från glesbygden, säger Thomas Hahn.

Orsaken till de skenande ekonomiska klyftorna är istället ökande kapitalinkomster och sänkta skatter för de rikaste, samt nedskärningar i delar av välfärden, menar han.

– Det här vill Partiet Vändpunkt ändra på. Att vi dessutom vill återföra skatteintäkterna från bensin och diesel till medborgarna är för att skapa legitimitet för den nödvändiga omställningen till fossilfria transporter, säger han.

I likhet med den kanadensiska modellen är det också meningen att utdelningen ska innehålla någon form av glesbygdsbonus.

– Exakt hur fördelningen ska se ut är inte klart. Däremot är det klart att systemet – om det införs – kommer att ha en starkt omfördelande effekt, säger Thomas Hahn.