Miami, Maldiverna, Fiji, Kap Verde, Solomonöarna, Seychellerna, Rio de Janeiro, Alexandria, Maui, Palavas-les-Flots, Key West. Ser du röda tråden? Nej, inte att uppräkningen handlar om semesterparadis – utan om semesterparadis som kanske inte finns kvar inom en nära framtid.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
För någon vecka sedan varnade forskare vid brittiska nationella oceanografiska centret (NOC) för att översvämningar orsakade av stigande havsnivåer år 2100 kan komma att kosta världen motsvarande 124 000 miljarder kronor årligen. Detta under förutsättning att världen misslyckas med att hålla den globala uppvärmningen under två grader Celsius.
Fråga om överlevnad
För flera av de ovan uppräknade semesterparadisen är havshöjningen inte bara en ekonomisk fråga. För med en minsta medianhöjning på 0,86 meter – och med en skräckvision om hela 1,8 meter – vid en temperaturhöjning på två grader är havshöjningen också en fråga om deras överlevnad.
Störst risk att i princip försvinna löper Maldiverna, med 400 000 invånare, vars högsta punkt i dag inte ligger högre än 2,4 meter över Indiska oceanen. Ögruppen är sedan tidigare hårt drabbad av 2004 års tsunami, som förutom att förstöra mängder av hem också förgiftade färskvattendepåer.
Sand blir byggen
Dessutom har behovet av nya byggnader och hus gjort att byggbolagen för sin cement skövlat stränder i jakt på korallsand, vilket ökar risken för erosion och ytterligare försvagat Maldivernas motståndskraft mot höjda havsnivåer.
Räknat i antal drabbade och i ekonomiska risker finns de få områden som är så akut hotade som Miami i Florida, USA. Vid en global temperaturökning på tre grader råder konsensus om att staden kommer att sväljas av havet – liksom en tredjedel av hela delstaten. Men även vid en tvågradershöjning riskerar lägre liggande delar av staden att dränkas eller drabbas av allvarliga, återkommande översvämningar.
Trots det akuta läget handlar fallet Miami om en stad i ett rikt land, där resurser, åtminstone i teorin, finns för att minska skadeverkningarna av havshöjningen. Prognosen för kuststäder i fattigare länder ser betydligt dystrare ut.
I Rio de Janeiro, Brasilien, väntas inte bara berömda stränder som Copacabana snart vara ett minne blott. Vid en tregradig global temperaturökning kommer stadens flygplats, liksom även den del av staden där de olympiska spelen hölls 2016, att ligga under vatten.
Till skillnad från Miami lider Rio de Janeiro brist på både pengar och medvetenhet om problemet. Visserligen har staden i samarbete med Rio de Janeiros universitet tagit fram en handlingsplan för att hantera kommande problem, men i praktiken har inget gjorts för att säkra staden inför havshöjningen.
Skåne i farozonen
Det är inte bara exotiska, fjärran paradisstränder som är hotade. Även Sverige riskerar att drabbas av havshöjningen. Totalt handlar det om 110 kilometer svensk strandremsa som kan sväljas av omkringliggande hav fram till år 2100, enligt en rapport från Sveriges geologiska undersökning, SGU.
Hotet är störst i Skåne och runt södra Vättern. Där är sandstränderna uppbyggda av lösa jordlager och mest känsliga för erosion. Dessutom har landhöjningen i sydligaste delen av landet stannat av, vilket gör kusten mer sårbar för stigande havsnivå.
Fiji
Den lilla ögruppen med drygt 900 000 invånare riskerar inte
att helt utraderas. Med sina högsta punkter väl en kilometer över havsytan kommer ögruppen att finnas kvar, även om dagens kustlinje dränks i havet. Men utmaningarna är ändå enorma. Världsbanken uppskattar att Fiji kommer att behöva satsa 40 miljarder kronor för att minska skadeverkan från havshöjningen och annan klimatpåverkan.
Seychellerna
Totalt består ögruppen av 115 öar och är hem åt 94 000 människor. Vid en havshöjning på strax under en meter kommer 70 procent av Seychellernas landmassa att sjunka ned i havet. Med tanke på att 80 procent av invånarna bor vid och den ekonomiska aktiviteten sker längs kusten kommer en tvågradershöjning att vara förödande för ölandet.
Alexandria
Egyptens Alexandria riskerar att förlora sina populära stränder redan vid en havshöjning på en halv meter, vilket med nuvarande takt innebär att det kan att hända omkring år 2070. Desto allvarligare är att 8 miljoner människor i området riskerar att förlora sina hem om ingenting görs. Myndigheterna hävdar att åtgärder vidtagits, men kritikerna säger att mycket mer måste göras för att rädda staden.
Maui
I december 2017 släpptes en rapport som blev en väckarklocka för Hawaiis näst största ö. Maui. Vid en havshöjning på en meter kommer 25 kilometer strandremsa att översvämmas eller spolas bort. Totalt uppskattade rapporten kostnaderna för en sådan havshöjning till nästan 30 miljarder kronor.
