Om EU-kommissionens förslag blir verklighet skulle alla större cafékedjor behöva servera minst 20 procent av sitt takeaway-kaffe i återanvändbara kärl 2030.
Bild: Shutterstock (montage)
Dagens ETC
EU-kommissionen vill sätta stopp för slöseriet med engångsartiklar och förpackningar genom att tvinga fram ett skifte mot återanvändbara alternativ. Men skogs- och pappersindustrin lobbar hårt för att EU ska nöja sig med att byta ut plasten mot papper och kartong.
Kristofer Dittmer
kristofer.dittmer@etc.se
Förpackningar och engångsartiklar av plast eller papper blir allt vanligare, och de är ett växande problem för miljön och klimatet. Så mycket som 40 procent av all plast och 50 procent av allt papper som används inom EU är förpackningar enligt EU-kommissionen.
I november i fjol presenterade kommissionen ett lagförslag med flera strategier och mål för att vända den ökande förpackningstrenden.
EU-kommissionen vill bland annat helt förbjuda vissa engångsartiklar såsom hotellens små schampoflaskor eller mataffärernas plastnät för frukt och grönt. Det ska i framtiden – oklart när – inte heller vara tillåtet att servera mat och dryck som äts på plats i engångsförpackningar, så som flera snabbmatskedjor gör i dag.
Takeaway-kaffe i returmugg
De nya krafttagen i Bryssel har upprört förpackningsbranschen som inte vill detaljstyras för att minska förpackningarnas miljöpåverkan.
– Det här lagförslaget är stekhett och väldigt omdanande för branschen. Man går in och reglerar på ett helt annat sätt än vad man tidigare gjort, säger Åsa Stenmarck, plastexpert på Naturvårdsverket.
En annan strategi i lagförslaget är att införa krav på att en viss andel av företagens förpackningar ska vara återanvändbara. Exempelvis ska alla större cafékedjor servera minst 20 procent av sitt takeaway-kaffe och andra alkoholfria drycker i återanvändbara kärl 2030, och till 2040 höjs kravet till 80 procent. På liknande sätt för e-handeln vill EU-kommissionen att minst 10 procent av förpackningarna ska vara återbrukbara 2030 och 50 procent 2040.
Nya krav redan nästa år
Några veckor innan lagförslaget presenterades läckte ett utkast ut till näringslivet, som reagerade kraftigt. I ett gemensamt uttalande skrev över 60 branschorganisationer – däribland flera representanter för den svenska skogs- och pappersindustrin – att de var ”allvarligt bekymrade” över förslaget. Bland annat var målen för återbruk ”orealistiska, oproportionerliga och skulle kunna vara kontraproduktiva”. Uttalandet tycks ha gjort intryck på EUkommissionen.
– Förslaget som sedan presenterades blev urvattnat. Till exempel sänktes kraven på återbruk för e-handeln. Det är väldigt allvarligt att industrin kan lobba EU-kommissionen så här, säger Hannah Mowat, kampanjsamordnare på den europeiska miljöorganisationen Fern.
Men kommissionens förslag innebär i alla fall en skärpning jämfört med tidigare lagstiftning, inklusive den som är på väg att införas i Sverige. Här kommer det från och med nästa år att bli obligatoriskt för caféer, restauranger och mataffärer som säljer färdiglagad mat och dryck att erbjuda kunden ett återanvändbart förpackningsalternativ.
Liknande lagar har redan börjat gälla i bland annat Tyskland och Frankrike. Men eftersom det sedan likväl är upp till kunden att välja vilken förpackning den vill ha, är den kommande svenska lagen inte lika skarp som kommissionens förslag, vilket om det blir verklighet dessutom börjar gälla direkt som lag i samtliga EU-länder.
Hannah Mowat på Fern är oroad att den nya EU-lagen ska urvattnas ytterligare på sin väg genom EU-maskineriet, där en slutgiltig version ska förhandlas fram mellan kommissionen, EU-parlamentet och medlemsländerna.
– Risken är att vi i stället för att minska användningen av förpackningar och utveckla system för återbruk och refill, bara byter ut plasten i förpackningarna mot papper. Tvärtom måste vi snabbt minska trycket på skogarna, inte minst i Sverige där skogens förmåga att binda in kol har minskat och artrikedomen likaså, säger Hannah Mowat.
Lobbar för ”hållbart” papper
Hon ger en helt annan bild än den svenska branschorganisationen Skogsindustrierna, som i ett remissvar på kommissionens förslag nyligen betonade vikten av att främja produkter tillverkade av ”förnybara och hållbart skötta” resurser.
Förpackningsindustrin argumenterar att det inte alls är säkert att återbrukbara förpackningar är mer miljövänliga än engångsalternativ av återvunnet papper. Detta är i stället något som behöver studeras från fall till fall innan man sätter upp några skarpa krav. Men Hannah Mowat ger inte mycket för industrins uppmaningar om ytterligare forskning:
– De analysmetoder som branschen använder sig av i de studier jag har sett utesluter effekterna på exempelvis den biologiska mångfalden, och är styrda för att ge de resultat branschen vill ha.
Åsa Stenmarck på Naturvårdsverket tycker liksom Hannah Mowat att den viktigaste strategin för att minska förpackningarnas miljöpåverkan är att minska den totala mängden av förpackningar.
– Det är viktigt att konstatera att vi inte kan använda så många engångsartiklar som vi gör, oavsett vilket material vi väljer att stoppa in i dem, säger Åsa Stenmarck.