Nu har coronakrisen blixtsnabbt vänt upp-och-ned på de redan ansträngda förutsättningarna inför toppmötet. Förarbetet inför COP26 har mer eller mindre förlamats. Allt politiskt fokus ligger på pandemin och dess ekonomiska konsekvenser. Och ingen kan med säkerhet säga var världen befinner sig i november.
Inte råd att förlora momentum
Nu växer diskussionen om ödesmötet borde skjutas upp. Hittills har vare sig FN eller värdlandet Storbritannien sagt något officiellt. Enligt tidningen The Guardian pågår diskussioner inom Storbritanniens regering. Landets utrikesminister Dominic Raab varnade i veckan för att toppmötet utgör en stor utmaning: “Vi vill naturligtvis att det blir av, men jag kan inte ge några garantier för att det blir så”, sade han till parlamentets utrikeskommitté.
En rad internationella namn trycker på för att mötet ska bli av. Den brittiska klimatekonomen Nicholas Stern menar att mötet helt enkelt måste bli av: “Det här är en sån brådskande utmaning och det finns så mycket som måste göras, och så mycket värdefullt som görs, att vi helt enkelt inte har råd att förlora något momentum”, säger han till The Guardian.
Den överskuggande farhågan är att allt klimatarbete riskerar att frysas till is under ett år – dyrbar tid som helt enkelt inte finns.
– Vi har inte råd att förlora något momentum. Vi måste fokusera vår energi på att stötta varandra under den här svåra tiden och fortsätta att trycka på för höjda klimatambitioner, säger Janine Felson, klimatförhandlare för AOSIS, alliansen av små önationer, till The Energy Mix.
– Om mötet ska ställas in, så borde det inte göras förrän i sista minuten, i oktober, säger Yvo de Boer, som tidigare lett FN:s klimatförhandlingar.
Digitalt jättemöte
En möjlighet är att toppmötet genomförs digitalt. Men uppgiften skulle vara gigantisk. FN:s klimattoppmöten omfattar tiotusentals deltagare, med en myriad av sidomöten och informella förhandlingar.
– Att ha alla deltagare på videosamtal när de behöver ha möjlighet att bidra, föra privata diskussioner, konsultera forskare, civilsamhälle, och mer därtill – det är helt enkelt inte möjligt, säger Richard Black, chef för den brittiska organisationen Energy and Climate Intelligence Unit, till nyhetssajten The Energy Mix.
En växande skara uppmanar nu istället arrangörerna att skjuta på toppmötet till 2021.
– Att skjuta upp mötet är något helt annat än att ställa in, säger brittiska Greenpeace ordförande John Sauven till The Energy Mix.
– Mötet skulle hållas på samma plats, av samma arrangörer, allt det skulle innebära är en smärre försening, säger han.
Bättre att skjuta på ödesmötet
Andra pekar på att en förflyttning till 2021 dessutom kan innebära fördelar.
– En påtaglig vinst med att skjuta upp till 2021 är den växande sannolikheten att USA:s väljare då har vänt Trumps klimatnihilism ryggen, till förmån för Joe Bidens mer robusta klimatambitioner, med möjlighet till betydligt mer kraftfulla globala förhandlingar, säger Paul Bledsoe, som deltog i USA:s förhandlingsdelegation under Bill Clintons presidentskap.
Dessutom, menar förespråkarna av en senareläggning, är hela världen nu uppslukad av pandemin. Att få till något momentum kring höjda klimatambitioner kommer att bli oerhört svårt. När coronakrisen däremot börjar lätta så kommer möjligheterna att vara betydligt bättre.
“Världens ledare kommer att söka efter positiva visioner för att lyfta sina befolkningarna ur sviterna efter pandemin. En ny president i USA kan finnas på plats som är ivrig att återupprätta landets proaktiva roll internationellt. Och när det gäller den fullt legitima brådskan att agera, så kan pandemin faktiskt ha köpt världen litet tid. Den extrema ekonomiska nedgången innebär att koldioxidutsläppen under året förmodligen kommer att minska”, skriver Felix Dodds och Michael Strauss, två veteraner inom klimatförhandlingarna, i en debattartikel för nyhetsbyrån IPS.
