Solceller
Att sätta upp solceller kostar idag runt 10 kronor/watt. Solpaneler för 3 gigawatt/år kostar 30 miljarder och skulle efter tio år ge lika mycket energi som halva Sveriges kärnkraftverk (3 TWh/år).
30 miljarder kr
Vind
Det blåser mer i Sverige än i Tyskland och vi har en fjärdedel större landyta, ändå har tyskarna installerat nästan åtta gånger så mycket vindkraftverk. En ökad utbyggnad på 1 gigawatt/år i Sverige skulle kosta 10 miljarder och öka vindkraftens andel av elproduktionen till 20 procent.
10 miljarder kr
Geoenergi
Använder man värmepumpar får man ut tre gånger så mycket värme jämfört med direktverkande el. Satsar vi 10 miljarder per år i bidrag kan produktionen av värme och el från bergvärme och borrhålslaget fördubblas, så att 20 TWh frigörs till annat. Dessutom kan fossila bränslen minska ytterligare i fjärrvärmeproduktion.
10 miljarder kr
Effektivare vattenkraft
Vattenkraften i Sverige kan effektiviseras bara genom bättre maskiner och användande av existerande stängda dammar. Det stora framtidslöftet för vattenkraften är emellertid vågor, undervattensströmmar, tidvatten och osmoskraft. Allt det här finns i energibolagens experimentprojekt. Satsar vi 10 miljarder per år kommer vattenkraften som helhet kunna öka med 1,7 TWh per år.
10 miljarder kr
Energieffektivisering
Energieffektivisering är den lönsammaste och mest miljövänliga pusselbiten för att bygga ett hållbart energisystem. Energieffektivisering leder dessutom till nya jobb och minskade kostnader för konsumenterna och industrin. I årets budget har regeringen avsatt 1 miljarder kronor per år t.o.m. 2019 för att rusta och energieffektivisera miljonprogrammen. Med ytterligare 10 miljarder riktat även mot industri- och transportsektorn skulle ca 25 procent av energianvändningen kunna effektiviseras bort kommande tio år.
10 miljarder kr
Avvecklad kärnkraft
Kärnkraften dras med stora energiförluster i form av uppvärmt kylvatten som pumpas ut i havet. År 2013 försvann energi motsvarande 123 TWh från kärnkraften, vilket motsvarar hela 22 procent av all energi som används i Sverige – rakt ut i havet.
Att riva kärnkraftverken och att bygga de olika slutförvaren för radioaktivt avfall kostar enligt SKB totalt 110 miljarder, vilket blir 11 miljarder per år under en tioårsperiod.
11 miljarder kr
Avveckla Vattenfalls kolgruvor
Att avveckla Vattenfalls kolgruvor skulle enligt olika uppskattningar kosta upp till 4 miljarder per år under en tioårsperiod.
4 miljarder kr
Biokraften:
Ovanstående förslag om energieffektiviseringar och utbyggd förnybar el kommer efter tio år att ge Sverige ett energiöverskott på 170 TWh. Därmed är hela kärnkraftens bortfall på 63 TWh täckt, uppvärmningen av bostäder med olja kan ersättas och hela fordonsflottans behov av energi kan tillgodoses med ren elenergi (motsvarande 73 TWh). När detta är gjort finns dessutom ytterligare 20 TWh tillgodo, som kan användas för att minska eldningen av biobränslen med 25 procent. Detta skulle i sin tur öka skogens nettoupptag av växthusgaser.
0 kr
Klimatsmart jordbruk
Enligt IPCC:s senaste rapport kan jordbrukets utsläpp minskas radikalt om satsningar görs på förändrade odlingsåtgärder, ändrad skötsel av betesmarker, restaurering av mulljordar, produktion av bioenergi och minskad användning av mineralgödsel.
5 miljarder kr
Fri kollektivtrafik
För att snabbt minska CO2-utsläppen från trafiken måste kollektiva resor uppmuntras. Enklaste sättet att snabbt göra det är genom att göra dem fria. Kostnaden för fria resor med dagens kollektivtrafik är 16 miljarder per år. Att ge alla årskort på SJ skulle kosta ytterligare 9 miljarder per år.
25 miljarder kr
Utbyggd kollektivtrafik
Fri kollektivtrafik skulle minska bilresandet drastiskt vilket gör att höghastighetståg och spårbunden lokaltrafik, liksom mer båttrafik, kommer att behöva byggas ut. Bara höghastighetståg och nya spår beräknas kosta 150 miljarder. Det innebär att vi behöver satsa minst 30 miljarder per år.
30 miljarder kr
Elvägar
Gårdagens nackdelar med elvägar – att bussen/lastbilen var bunden till elledningen och inte kunde köra fritt – är idag inget problem. En långtradare som tar el från vägen i 100 mil kan sen åka på batteridrift de sista fem milen till lagret. Satsar vi 10 miljarder per år kommer motorvägarna mellan städer kunna vara elektrifierad på tio år.
10 miljarder kr
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
