Klimatets påverkan på renskötseln är stor. Växlande väder med minusgrader och tö under vintern innebär att snön fryser till is, vilket gör att renarna får svårt att komma åt maten. För att renarna inte ska svälta under ostadiga vintrar behöver många renskötare utfodra renhjorden med höensilage, vilket medför stora kostnader.

Enligt Sanna Vannar uppgår foderkostnaden till 94 000 kronor för att utfodra 100 renar. Sedan tillkommer kostnad för hagar, då djuren måste inhägnas för att säkerställa att de hittar utfodringen.

–  Renen är inte gjord för att vara i hage. Kortare perioder går det bra, men det förstör hela systemet och renens liv. Ekonomiskt är det också omöjligt. För att finansiera utfodring av 100 renar måste du slakta 47 kalvar. Det går inte ihop, så många kalvar kan man inte ens få i praktiken, säger Sanna Vannar.

Idag finns ingen ersättning för att behöva stödutfodra djuren. Det går att söka stöd från Sametinget vid kriser, men det är inte tillräckligt för att möta upp klimatförändringarnas effekter.  Det är inte heller ersättning som Sanna Vannar är intresserad av.

– Vi ser ingen hållbar framtid med att mata renarna. Det har vi blivit tvingade till, men det är inte långsiktigt hållbart. Vi vill att de ska hitta mat själv och ta av naturens resurser som växer tillbaka, säger hon.

Klimatförändringarna påverkar också renskötseln på andra sätt. I Sanna Vannars by brast isen när de skulle flytta renarna över en sjö, en väg de alltid tagit. Drygt 200 renar drunknade och dog.

– Det har blivit oberäkneliga vintrar, och vi kan inte förutspå hur det är. Sådana händelser påverkar psykiskt och ger stress och oro. Det är många renskötare som lever i psykisk ohälsa, och flera har tagit sitt liv. Varje dag måste man fundera på hur det kommer bli imorgon, säger Sanna Vannar.

Tidigare fall inspirerar

Genom att stämma EU hoppas nu familjerna på en långsiktig förändring. Bakom stämningen står även över 100 organisationer, som Naturskyddsföreningen, Greenpeace, Amnesty och Protect the planet.

Andra liknande stämningar har fungerat som inspiration, som det svenska Magnoliamålet och ett nederländskt fall där domstolen fällde landet för att inte göra tillräckligt för att minska utsläppen. Nu stäms däremot EU för första gången.

– Man kan räkna ut vilken reducering EU:s nuvarande mål skulle ge, och det är alldeles för lite. De här lagarna går varken ihop med 1,5 eller med 2 graders utsläppstak. Och det finns många kryphål. Man undrar vad som händer? EU har ansvaret att se till att de fundamentala rättigheterna tas hans om – men det görs inte längre. EU kan göra mycket mer än så här, säger Florian Carl från miljöorganisationen Protect the planet.

Kräver ingen kompensation

Processen lär bli lång. I ett första steg tittar domstolen på om käranden har rätt att lägga klagan – något som kan ta över ett år. Om processen sedan går vidare är det osäkert hur lång tid rättsprocessen kommer att ta.

Grunden i de kärandens krav är att EU ska skärpa sina utsläppsmål, inte att bli ekonomiskt kompenserade.

– Bara att börja räkna på kompensering skulle vara helt omöjligt, hur prissätter man ekosystem och liv? Det här handlar om de små sakerna som kan hända i vardagen, som att behöva skicka sina barn till skolan i 40 grader. Man kan inte göra det, de kan dö på vägen, säger Florian Carl.

Även om de inte vinner målet tror Florian Carl och Sanna Vannar att de har mycket att vinna på att föra fram rösterna från de som påverkas av klimatförändringarna. De ser att många nya kontakter och konstellationer redan bildats av fallet.

– Om vi vinner skulle unionen bli tvingad att stärka utsläppsmålen, annars skulle man undergräva sin egen institution. Vi har förtroende för att EU och systemet borde kunna fixa det, och att vi har fakta för att de ska fällas, säger Florian Carl.