De fossila utsläppen av koldioxid beräknas växa med 0,6 procent under 2019. Det här är en beskedligare ökning jämfört med de senaste åren (1,5 procent 2017 och 2,1 procent 2018).
– Den svaga ökningen i koldioxidutsläpp under 2019 beror på en överraskande nedgång i den globala användningen av kol. Men tappet för kol har varit otillräcklig för att övervinna en stadig ökning i konsumtion av naturgas och olja, säger Glen Peters, forskningschef vid norska Center for International Climate Research (CICERO), som är en av forskningsinstitutionerna bakom rapporten.
Krävs rejäl minskning
Årets beskedligare ökning kan tyda på att utsläppen i världen är på väg att plana ut. Men glappet är alltjämt enormt jämfört med vad som krävs för undvika en klimatkatastrof.
– Koldioxidutsläppen måste minska snabbt om världen ska klara Parisavtalets målsättning att hålla den globala uppvärmningen ”väl under 2 grader”, och varje år med växande utsläpp gör målsättningen ännu svårare att klara, säger Robbie Andrew vid CICERO.
För att ha en hygglig chans att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader – Parisavtalets skarpaste målsättning – måste utsläppen i världen halveras till år 2030 och i stort sett försvinna helt till år 2050. Det innebär att de i genomsnitt måste minska med 7–8 procent per år – från och med nu och under kommande decennier.
Stort tapp för kol
Den stora ljusglimten under 2019 handlar om kol. Utsläppen från användning av kol ser ut att minska med 0,9 procent under året. Tappet beror dels på att användningen minskat rejält i EU och USA, men också på att användningen inte vuxit lika mycket som förväntat i andra delar av världen. I Indien har exempelvis en tidigare snabb expansion för kolet brutits helt under året.
– Användningen av kol har minskat betydligt, både i USA och EU, kanske så mycket som 10 procent i båda regionerna under 2019. Det har hjälpt till att trycka ner den globala kolkonsumtionen, konstaterar Robbie Andrew.
– Under stora delar av 2019 såg det ut som om användningen av kol skulle växa globalt, men svagare ekonomisk utveckling i Kina och Indien, och ett rekordår för vattenkraften i Indien – orsakad av en kraftig monsun – förändrade snabbt utsikterna för växande kolanvändning, tillägger han.
Gas och olja äter upp vinster
Tyvärr räcker inte kolets nedgång till för att de totala utsläppen i världen också ska börja tryckas ner. Orsaken är att användningen av olja och fossilgas alltjämt växer stadigt. Under 2019 beräknas koldioxidutsläppen från olja växa med 0,9 procent, och utsläppen från fossilgas med hela 2,6 procent. Olja används framför allt för transporter, fossilgas som alternativ till kol vid elproduktion och uppvärmning.
– Jämfört med kol så är naturgas (även kallat fossilgas, reds anm) ett renare fossilt bränsle, men om användningen av naturgas inte hejdas så innebär det enbart att planeten kokas litet långsammare än med kol, säger Glen Peters.
Även om utsläppen kan reduceras på kort sikt genom att använda naturgas istället för kol så måste konsumtionen av naturgas fasas ut snabbt om ambitiösa klimatmål ska kunna nås, konstaterar Peters.
Slutsatsen av utsläppstrenden i världen är enligt forskarna i Global Carbon Project entydig: Det krävs betydligt kraftfullare politiska åtgärder för att världen ska ha en chans att vända utsläppskurvan nedåt tillräckligt snabbt.
– Trots politisk retorik och en snabb tillväxt för koldioxidsnåla teknologier som sol- och vindkraft, elbilar och batterier, så kommer de fossila koldioxidutsläppen globalt förmodligen att vara 4 procent större 2019 jämfört med när Parisavtalet antogs 2015, säger Glen Peters.
För att ha en chans att lyckas krävs enligt forskarna både kraftfulla satsningar på förnybar energi, fokus på att dämpa växande energikonsumtion – och åtgärder som riktar sig direkt mot att fasa ut det fossila.
– Politiken har i varierande grad varit framgångsrik att få fram koldioxidsnåla teknologier, som sol, vind och elbilar. Men de här teknologierna läggs ofta till befintlig efterfrågan på energi, snarare än att ersätta teknologier som genererar koldioxidutsläpp, speciellt i länder där efterfrågan på energi växer. Vi behöver kraftigare politiska åtgärder riktade mot att fasa ut fossila bränslen, säger Corinne Le Quéré, professor vid brittiska University of East Anglia.
