Osäkert världsläge kan ge uppsving för rekoringar

My Rönnols har minst fem medhavda kassar som ska fyllas med kött, grönsaker, honung, ägg, fisk, mejerier. Hon började handla på rekoring för över två år sedan och varannan vecka åker hon från Täby till Sollentuna för att fylla sina kassar med närodlad mat. 

– Jag uppskattar kontakten med leverantörerna och gillar att gynna lokala ­mat­producenter. Men viktigast är kvaliteten på produkterna, säger hon och tillägger att hon gör allt för att undvika tillsatserna som finns inom livsmedelsindustrin. 

Går direkt till producenten

Idén med att handla på ­rekoring kommer ursprungligen från Finland och går ut på att ­handeln ska vara ”schysst, trevlig och rättvis”, enligt Ida Lindman, näringslivsutvecklare på ­Hushållningssällskapet i ­Jämtland som tidigare haft i uppdrag av Jordbruksverket att främja rekoringarnas utveckling. 

Praktiskt fungerar det så att varorna beställs och betalas i förväg, oftast via en Facebook-grupp och swish. Sedan lämnar flera producenter inom ett närområde ut varorna till kunderna på ett utlämningsställe, vilket ofta är en parkeringsplats. 

– Tanken är att det ska vara enkelt att handla lokalt och pengarna ska gå direkt till ­företaget som producerar. ­Genom att handla på rekoring bidrar du till att det finns ­produktion av mat i ditt ­närområde. Du har även möjlighet att prata med producenter och lära dig om hur maten produceras och vilka insatsvaror som används, säger Ida Lindman. 

”Klimatsmart på många sätt”

Alla varor som säljs är inte ekologiska eller kravmärkta. Men det kan enligt Ida Lindman bero på flera saker, som att ­producenterna är små och därför inte har råd med kravmärkningen. De kan ändå ta hänsyn till biologisk mångfald och försöka producera maten så resurssnålt som möjligt, påpekar hon.

– Att handla på reko är klimatsmart på många sätt. Till exempel kan producenter sälja krokiga morötter som hade slängts i matvarubutiken. Det krävs energi för att producera mat och genom att få en relation till maten så tror jag vi slänger mindre och värdesätter god kvalité högre.

Uppsving under pandemin

Sedan rekoringar introducerades i Sverige 2018 har intresset ökat stadigt. Idag finns det minst 243 aktiva grupper med 945 000 medlemmar. Pandemin gav en rejäl skjuts åt fenomenet och under 2020 ökade medlemsantalet med nästan 250 000. Under 2021 syntes en viss stagnering i utvecklingen. 

Ida Lindman tror att kriget i Ukraina möjligtvis kan ge ytterligare skjuts åt rekoringar, även om det är för tidigt att säga än. 

– När debatten om hur mycket mat som produceras kommer upp leder det ofta till ett ökat intresse för att handla närproducerat. Då är rekoringen en av de enklare metoderna för vanligt folk att hitta lokal mat. 

Men även om intresset för närodlat ökat generellt de senaste åren, vittnar några av producenterna på parkeringsplatsen i Sollentuna om tuffa tider. 

”Måste få veta att vi finns”

Anders Norlén från Kilsfrös­lunda gård i Stallarholmen utanför Strängnäs har packat ihop kundpåsar som innehåller allt ifrån potatis, lök, koriander, skogschampinjoner, vitkål, rödkål, tulpaner, ägg och frysta jordgubbar till förädlade varor som potatisgratäng, och champinjonsoja. 

Det är andra året han säljer via rekoring i större omfattning, och varje vecka åker han runt med sina produkter till olika rekoringar i Stockholm, Eskils­tuna, Mariefred, Norrtälje, Rimbo och Strängnäs.

– Att sälja så här är enda sättet att få bra betalt. Säljer vi till butik går det inte ihop. Men sedan oktober har vi tappat mer än hälften av omsättningen. När restaurangerna öppnade och folk slutade jobba hemifrån försvann många beställningar. Och sedan kriget började och räntorna gick upp håller folk i sina pengar. 

Förra året kunde han sälja för 20 000 under en ­utlämning, nu säljer han för cirka 5000. Som producent har han också drabbats hårt av de ökade priserna på el och drivmedel. Alla företagets kostnader har i princip tredubblats, i december 2021 gick elräkningen på 55 000 kronor jämfört med ­10 000–12 000 kronor ett år tidigare.

– Fler måste få veta att vi finns. Svenskar har generellt köpt väldigt lite svenska råvaror. Jag hoppas att kriget blir ännu ett uppvaknande. Om vi inte handlar lokalt kommer vi inte ha någon svensk matproduktion. Den dag det blir kris så finns det ingen mat.

Beredskapskänsla

Journalisten och författaren Mats Eric Nilsson, som skrivit reportageböcker om livsmedel och matkvalitet, tror att trenden att fler svenskar över tid intresserat sig mer för att köpa närodlat handlar om en reaktion mot att köpa anonyma varor av producenter man inte känner till. 

– Att handla direkt från ­producenten skapar förtroende och kunskap om vad man köper och en känsla för att det är mer äkta och autentiskt. Rekoring bygger egentligen på samma idé som bondens marknad med skillnaden att det finns året runt och är mer flexibelt eftersom man kan sätta igång varsomhelst. 

Han tror att den­ beredskaps­känsla som både pandemin och nu kriget väcker kan få människor att fundera mer på varifrån maten kommer. 

– När allt inte bara dundrar in från hela världen kanske många börjar kolla vad det finns för mat här. Ju fler som köper närodlat, desto större blir utbudet, även om det också finns begränsningar med tanke på den korta odlingssäsongen i Sverige. 

När My Rönnols fyllt sina kassar och är på väg mot sin bil frågar jag om kriget i Ukraina gör att hon oroar sig över högre matpriser eller att det blir brist på vissa varor. 

– Inte kriget i sig men jag ­oroar mig över den svenska jordbrukspolitiken som inte gynnar inhemsk ­livsmedelsförsörjning. Om gårdar tvingas lägga ned blir det kris.