Ett par timmar innan förhandlingen skulle starta samlades aktivister på trottoaren utanför domstolen på södra Manhattan. En av dem var Ortal Ullman från gruppen Union of Concerned Scientists.
– Delstaten New Yorks pensioner är delvis investerade i Exxon Mobil, en del av aktieägarna är därför offentliganställda som lärare och brandmän. Exxon har sagt en sak till New York-borna: att bolaget kommer att fortsätta ge bra avkastning och att deras pensionsbesparing är säkra. Men internt har de fifflat med bokföringen och haft andra beräkningar som visar att bolaget inte alls kommer att vara lika lönsamt i en koldioxidsnål ekonomi.
Inne i domstolsbyggnaden blev salens träbänkar, med höga ryggar och lädersäten, snabbt fulla. Målets domare Barry Ostrager inledde med att göra klart för både åklagare och advokater att han redan läst 95 sidor material – ville de inte ta alla de 45 minuterna i anspråk för sina öppningsanföranden så hade han inget emot det.
Dubbel bokföring
Det blev dock två långa monologer ackompanjerade av dokument uppförstorade på salens skärmar och inzoomade meningar markerade med gul överstrykningspenna.
Exxons jätteinvestering i oljesand i Alberta, Kanada, är ett av de projekt som särskilt lyfts fram av åklagaren. Här ska Exxon i sin rapport till investerarna kalkylerat med en framtida kostnad på 80 dollar per ton koldioxid, men i sina interna beräkningar för att uppskatta lönsamheten i framtida projekt avsatt så lite som 5 dollar per ton för vissa områden. Hade den högre kostnaden använts även där hade det inneburit stora nedskrivningar av värdet på bolagets tillgångar och påverkat aktievärdet negativt. Åklagaren menar därför att bolaget nu istället är övervärderat med mellan 4,5 och 16 miljarder kronor och kräver kompensation till aktieägarna i samma nivå.
I Exxons dokument används ibland termen “proxy-kostnad”, ibland “GHG-kostnad” (green house gas). Oljebolaget medger att de använt sig av två olika metoder för att kalkylera vad en strängare lagstiftning på klimatområdet kan komma att kosta företaget. Exxon menar att det rör sig om “alternativ metodologi”, åklagaren kallar det en potemkinkuliss för att lura investerare att man är rustad för framtida förändringar.
New York inte ensamma
Försvarets grundstrategi är att beskriva anklagelserna som “bisarra och skruvade”. Allt är en politisk och koordinerad kampanj från aktivister för att stigmatisera Exxon Mobil, hävdar företaget.
Delstaten New York inledde sin granskning av Exxon Mobil redan för fyra år sedan. Under granskningen upptäcktes bland annat att den dåvarande vd:n Rex Tillerson använde sig av en hemlig email-adress för att diskutera frågor som rörde klimatförändringar. Namnet som användes var Wayne Tracker, Wayne är Rex Tillersons andranamn. Exxon hävdar att adressen, som ska ha nyttjats åtminstone 2008–2015, också användes vid andra diskussioner mellan högt uppsatta personer inom bolaget. Många förväntar sig att den tidigare vd:n Tillerson, som lämnade Exxon 2017 för att bli Donald Trumps utrikesminister, kommer att kallas som vittne.
Förra veckan tog också delstaten Massachusetts beslut om att stämma Exxon Mobil på samma grunder som New York. Staden Baltimore fick även klartecken från Högsta domstolen att fortsätta sin stämning mot 26 stora oljebolag. Samtidigt pågår klimatrelaterade stämningar också på andra håll i USA.
Långvarig lobbying
Aktivisterna utanför domstolen i New York höll upp en lång banderoll med texten #ExxonKnew – Exxon visste. Civilmålet i New York är unikt då det fokuserar på investerarna och deras rätt till information. Samtidigt är det en del i ett större sammanhang där olika grupper och instanser jobbar för att få fram mer fakta om vad de stora energibolagen egentligen känt till om den egna verksamhetens inverkan på klimatet.
Dagen efter att rättegången i New York inletts ägnade sig ett antal kongressledamöter i Washington åt att försöka bena ut vad Exxon ända sedan lång tid tillbaka känt till om klimathotet. Ett av representantshusets utskott (Committee on oversight and government reform) höll en panelutfrågning med bland annat två forskare som jobbat för Exxon på 1980-talet. De intygade att bolaget då låg i framkant i klimatforskningen. Trots detta valde Exxon, och andra bolag i fossilbranschen, att under flera decennier finansiera annonskampanjer som ifrågasatte att människans aktiviteter har påverkan på klimatet.
Djupt splittrad kongress
I utskottsförhörets panel fanns också vetenskapshistorikern Naomi Oreskes, en av författarna till en nyutkommen rapport där oljeindustrins mörkning av klimathotet jämförs med tobaksbolagens kampanj för att tona ned kopplingen mellan rökning och cancer.
– Vi vet att Exxon Mobil och andra medlemmar i fossilindustrin har spenderat hundratals miljoner dollar på annonskampanjer, falsk marknadsföring, rapporter och dokument designade för att förvirra både det amerikanska folket och kongressen, sa hon till kongressledamöterna och lade till:
– Exxon Mobil har ensamma finansierat 39 tankesmedjor som spridit vilseledande och felaktig information om klimatförändringarna.
Samtidigt går åsikterna om Exxon Mobil och hela klimat-
krisen vitt isär bland politikerna i Washington. Republikanen Chip Roy använde istället utskottsförhöret för att tala sig varm för olja, gas och kol.
– Det förbättrar liv var och varenda dag. Det ser till att en ensamstående mamma har tillgång till elektricitet till ett rimligt pris, varje dag. Till skillnad från de 54–55 miljoner i Europa som varje dag väljer mellan “heating or eating”, mellan värme eller mat.
Chip Roy knöt näven i luften framför sig:
– Låt oss tala om det enorma brott mot de mänskliga rättigheterna det skulle innebära om vi skulle göra som Elizabeth Warren säger: förbjuda frackning, sa han och beskrev pratet om förbud som hysteri.
