Ökat forskningsanslag efter fjolårets extremväder

– Vi tog då ett beslut om att lägga ut en särskild utlysning, säger Johanna Dernfalk, som är avdelningschef på forskningsavdelningen för areella näringar på Formas.

– Då vi sen fick in ett stort antal ansökningar av hög kvalitet så valde vi att utöka budgeten från planerade 15 till 50 miljoner kronor.

Pengarna ska fördelas över tre år, och innebär alltså en satsning på 17 miljoner om året. Bland de utvalda projekten finns bland annat studier om brandsläckning, algblomningar, inhemska genetiska resurser för grödor med extremvädertolerans samt värmestressen i svenska städer och hur urban natur kan påverka den.

Knyts till utsläpp

Lunds universitet, som har fått tre anslag i den senaste utlysningen, fick även anslag i november i förra året för en studie om extremväder. Projektet heter Disproportional Impact of Climate Extremes, eller DICE, och är ett samarbete med Oxfords universitet och Köpenhamns universitet. Ett av målen är att kunna knyta specifika händelser till utsläpp. Runtom i världen drivs idag över 800 mål kopplade till klimatförändringar, enligt Emily Boyd som är professor i hållbarhetsstudier vid Lund University Centre for Sustainability Studies (LUCSUS) och leder projektet för Lunds del. Hon menar att det kan få betydande följder för klimaträttvisa.

– Vissa klimatforskare börjar få bättre grepp på sannolikheten för att en extremväderhändelse är direkt kopplad till koldioxid­utsläpp i atmosfären. När vi sedan vet att de direkt är orsakade av utsläpp kan vi titta på följder för de juridiska ramar som vi har. Det kan till exempel gälla huruvida vi på nationell nivå behöver ändra hur vi lagstiftar kring katastrofer, och om sannolikheten ökar att juridiska mål kan drivas av dem som påverkas av dessa händelser, eftersom de genom detta kan bevisa att det faktiskt är så.