– Nanotekniken används till mycket som är bra, och bidrar både till bättre hälsa och miljö. Men det är viktigt att i god tid också ta reda på vilka möjliga risker som kan finnas. Vi ska inte ha fler skandaler som de med asbest, PCB och DDT, säger Annika Nilsson, professor i juridik med inriktning på miljörätt och kemikaliesäkerhet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Ett problem som kan växa i framtiden är när produkter som innehåller nanopartiklar når våra våra avfallsanläggningar, där det i dag varken finns mätmetoder eller möjlighet till återvinning.
Mikael Quednau, kemist och saneringsexpert vid Sysav som hanterar avfall och återvinning i södra Skåne, efterlyser en rad olika tågärder för att förbättra säkerheten vid avfallshanteringen.
– Vi behöver information och faktablad om vad olika produkter innehåller, en databas med information om riskerna, metoder för att mäta nanopartiklar på individer och miljön och dessutom metoder för återvinning, säger han.
Läcker ut
Vid avfallshanteringen finns det idag många sätt för nanopartiklar att spridas ut i naturen, via luften eller så kallat lakvatten som läcker ut.
– Även om nano finns i många produkter idag så handlar dessa utsläpp om små mängder. Men utvecklingen går snabbt. Det som är litet i dag kan bli ett stort problem inom en snar framtid. Det gäller därför att se framåt, säger Sverker Molander, forskningsledare vid Chalmers tekniska högskola. Han var en av föredragshållarna vid symposiet Välkommen till nanoåldern, som nyligen hölls i Lund och där riskerna med tekniken ventilerades.
Omöjliga att återvinna
Ett exempel på utsläpp av nanopartiklar som är helt omöjliga att återvinna är de som sker genom slitaget på dubbdäck. Det är i huvudsak wolfram som sitter längst ut på dubbarna som slits ner och blir kvar i miljön.
– Av den wolfram som sitter på dubbarna så slits 67 procent bort vid körning och sprids ut. Mycket av det är partiklar i nanostorlek. Detta är dessutom ett utsläpp som vi har kunna mäta, säger han.
Lagar finns
Under symposiet diskuterades de luckor som finns i kunskapen om var, när och hur nano förekommer.
– En del av de lagar och regler som behövs för säker hantering av nanomaterial finns redan eftersom ämnen i nanostorlek faller inom kemikalielagstiftningen. Men reglerna behöver anpassas så att de tar hänsyn till nanomaterialens särskilda egenskaper. Till exempel behövs regler om hur innehåll av nanopartiklar ska redovisas, säger Annika Nilsson.
