Forskare har räknat på hårborttagningens klimatpåverkan.
Bild: Shutterstock
Dagens ETC
Raka, vaxa eller laser? Har du någon gång funderat på hur miljövänligt det är att ta bort kroppsbehåring?
Nu finns det i alla fall ett svar och enligt forskarna måste vi bli hårigare om framtiden ska blir hållbar.
Izabella Rosengren
Det började under en konferens. Forskarna Tullia Jack, docent i tjänstevetenskap vid Lunds universitet, och Katherine Ellsworth-Krebbs, hållbarhetsforskare vid University of Strathclyde, fann varandra när de under en paus började prata om olika ”dumma” och resurskrävande vardagssysslor som utförs utan eftertanke.
– ”Dumma” som i att de är smärtsamma och slösar tid och pengar. Vi började skoja om att hårborttagning stämmer väl in på detta, men att det verkar vara tabu att ifrågasätta. På skämt implementerade vi frågan i vår forskning, men när vi väl satte oss och skrev såg vi att det är en helt relevant fråga, säger Tullia Jack.
De insåg att det bästa sättet att uppskatta hårborttagningens klimatpåverkan var att göra en så kallad livscykelanalys och det var då den tredje hållbarhetsforskaren, Monia Niero vid Sant'Anna school of advanced studies i Pisa, kopplades in. Tillsammans bestämde de sig för att undersöka hur engångsrakhyvlar, vaxremsor och hårborttagning med laser belastar miljön. Det innebär att ta reda på allt från hur och var respektive produkt produceras till hur mycket el som används för att hetta upp duschvattnet respektive driva lasern.
Jämförde med bananer
Först räknade forskarna ut produkternas påverkan på global upphettning, markanvändning respektive vattenkonsumtion (oavsett hur länge produkterna används). Resultaten visade att vaxning hade överlägset störst påverkan på precis allt, medan hårborttagning med laser hade lägst påverkan på global upphettning respektive vattenkonsumtion och rakning hade lägst påverkan på markanvändning.
Därefter togs hela livscykeln för respektive produkt i beaktande (till exempel om man rakar sig samtidigt som man duschar) och då visade det sig att rakning hade överlägset störst miljöpåverkan. Metodernas totala miljöpåverkan beräknades under en period på tio år, vilket omräknat i antalet produkter uppskattades till 1 040 engångsrakhyvlar, 1 440 vaxremsor respektive 20 laserbehandlingar.
För att göra resultaten mer begripliga och sätta dem i perspektiv valde forskarna att jämföra hårborttagningens klimatpåverkan med bananers. Att bananodling påverkar miljön och klimatet negativt är idag välkänt.
– Kathrine inspirerades av boken ”How bad are bananas” skriven av Mike Berners-Lee som med hjälp av livscykelanalyser har räknar ut koldioxidavtrycket för vardagliga aktiviteter och jämför de med bananers avtryck. Genom att jämföra med bananer, eller andra saker som ett par jeans eller en laptop för den delen, sätter vi hårborttagningens påverkan i perspektiv, säger Tullia Jack.
Klimatskadlig miljardindustri
Efter tio års hårborttagning motsvarade användningen av vaxremsor 2 173 bananer, laser 263 bananer och rakhyvlar hela 17 364 bananer. Det kan också översättas till tillverkningen av fyra bärbara datorer i rakhyvlarnas fall. Det är en hel del, men enligt forskarna ändå inte en superstor miljöpåverkan. Dock är det inte det som det handlar om, påpekar Tullia Jack.
– Vi måste framhålla absolut hållbarhet framför relativ hållbarhet. Inför klimatkrisen är frågan inte bara vad som är mest miljövänligt av engångsrakhyvlar, vaxremsor eller laserborttagning, utan snarare varför och hur vi ska sluta hålla på med resurskrävande metoder som inte främjar vårt välbefinnande.
Tullia Jack, som för några år sedan kom fram till att vår rädsla för svett och smuts håller på att driva oss i fördärvet vad gäller klimatet, menar att även de minsta aktiviteterna smälter samman till miljardindustrier som släpper ut miljarder ton växthusgaser och att vi därför borde ifrågasätta i vilken utsträckning dessa aktiviteter – till exempel hårborttagning – bidrar till en anständig levnadsstandard.
– All typ av hårborttagning är smärtsam och slöseri med tid och andra resurser. Om du vill ha en lägre miljöpåverkan i vardagen är det bästa inte att försöka göra saker mer hållbara utan att inte göra dem alls. Gör mindre för att rädda klimatet helt enkelt.