BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
100 certifierade odlingar
Samtidigt som världen gapar efter norsk lax har kritiken mot odlingarna varit kraftig. Det har handlat om bekämpningsmedel, övergödning och odlade laxar som rymmer och därmed hotar vildlaxens genpool.
I Norge är ungefär 100 odlingar idag certifierade med ASC, Aquaculture Stewardship Council, vilket räknas som en av de strängaste miljömärkningarna. Det är ungefär en femtedel av det totala antalet laxodlingar i Norge. Övergången från konventionell till certifierad odling ökar i takt med att konsumenternas medvetenhet växer. Världens största laxproducent är Marine Harvest som har odlingar i sex länder. På väg till producentens Rogne-odlingar, en halvtimmes båtresa från Ålesund, passerar vi branta berg, vattenfall och kristallklara fjordar.
Närheten till Atlanten ger området idealiska förutsättningar för laxodlingar. I nio laxkassar som når ner till 40 meters djup simmar 1,7 miljoner atlantlaxar. Valet av plats är avgörande för laxodlingarna.
– Här är det stor vattengenomströmning vilket är viktigt i fjordsystem om man vill undvika problem, säger Geir Holen som är kommunikationschef på Marine Harvest.
Han slänger ut en näve pellets i en av kassarna. Det bubblar i vattnet och laxar hoppar upp i luften. Vi går på den enorma cirkelformade laxkassen och intill nätet simmar putsarfiskar och läppfiskar.
– De fungerar som en icke medicinsk lösning mot laxlus som är en naturlig parasit i havet, berättar Geir Holen.
Löss sprider sig snabbt
Det går en naturlig rengörare i form av putsar- och läppfiskar till tio laxar. Laxlusen är fortfarande det största problemet för alla som funderar på att odla lax, den sprider sig snabbt i kassarna och kan slå ut laxen. Därför har stora mängder bekämpningsmedel som väteperoxid använts, vilket har lett till resistens hos lusen och att medlet dödar räkor och andra arter som också lever i fjordarna. ASC:s regelverk tillåter inte bekämpningsmedel och har satt standarden en havslus per tio laxar som är långt under det norska genomsnittet. Laseranvändning mot laxlus är ytterligare en miljövänlig behandling som Marine Harvest och andra företag tittar närmare på.
En annan baksida är kritiken mot fodret som laxen äter, eftersom det tillverkas av vildfångad fisk från utfiskade hav. Avföring och övergivet foder sjunker till botten och bidrar till övergödning av fjordarna. I norsk media har undervattenskameror visat döda bottnar täckta av slem vid en rad odlingar och skapat stor uppståndelse. Geir Holen tycker att mediehusen i Oslo har en utbredd negativ attityd gentemot laxodlarna, samtidigt som misstron mot journalister från odlarna är lika utbredd enligt honom.
– Problemet är att det inte finns någon kommunikation. Odlarna pratar inte med journalister, säger Geir Holen.
Kräver hållbar pellets
ASC-certifieringen kräver mer hållbara pellets, där 80 procent av fodret kommer från vegetabilier som ekologisk soja, bönor och korn. 20 procent kommer fortfarande från viltfångad fisk.
– Vi har inte kommit lika långt som MSC (Marine Stewardship Council – hållbar vildfångad fisk- och skaldjur), så vi kan fortfarande bli bättre på foderbiten, säger ASC:s marknadschef Barbara Janker.
Målet är att minska det ekologiska fotavtrycket där experiment med insektsprotein och alger i pellets ingår.
Norges framgång som laxproducent kan delvis tillskrivas nedgången av produktionen i Chile som är världens andra största laxproducent. Laxlusutbrott och överanvändning av kemikalier har orsakat massdöd av fisk och enorma miljöproblem i Chile där laxindustrin tagit stryk. Det har gjort att priset på odlad lax har skjutit i höjden.
– Priset på odlad lax har gått upp 60-70 procent på 1,5 år eftersom all lax numera kommer från Norge, säger Daniel Frick, delägare i den ASC-certifierade Stockholmsrestaurangen B.A.R.
Vad som tidigare var känt som ”en enkel billig lunch-produkt” kostar idag upp emot 200 kronor portionen på restaurangerna, förklarar han. Men trots att B.A.R har varit certifierad i två år kan inte Daniel Frick erbjuda sina kunder certifierad lax eftersom han inte hittar färsk ASC-lax på marknaden.
Medan Chile är branschens svarta får så har Norge arbetat hårt för att få till en bärkraftig laxproduktion där antibiotika nästan helt slutats användas även inom den konventionella delen. Daniel Östman som är inköpsansvarig på grossistföretaget Lobster Seafood upplever inte att efterfrågan på ASC-laxprodukter är lika stor som konventionell lax.
– Det är egentligen inget fel på standardlaxen från Norge, säger Daniel Östman och klargör:
– Kunderna har inte nappat på ASC än, trots att det bara skiljer fem kronor i kilopris mot konventionell lax.
