– En stenlagd yta och en trätrall är en biologiskt död yta, säger Susanna Rosén.
Hon är författare, frilansjournalist och biolog med tre egna trädgårdar. En villaträdgård i Stockholmsområdet, en fäbod i Gästrikland och en gammal gård på Vuojatudden i Lappland. Där har hon alltid odlat klimatsmart, innan det ens kallades så.
– På 80-talet stod grannarna lutade över grinden och skakade på huvudet åt att jag hade en äng på tomten. De tyckte att jag skulle klippa gräset i stället. Men sedan såg de vad fint det blev, säger Susanna Rosén.
Gör det mesta av din plätt
Sedan 80-talet har mycket hänt. Klimatlarmen har blivit en del av vår vardag. Torka varvas med skyfall och extrema temperaturer. Och insekter, som bin, humlor, flugor, fjärilar och skalbaggar som är livsviktiga som pollinatörer, håller på att dö ut. Men här kan vi faktiskt göra skillnad. Alla vi som har en trädgård.
– Den är vår egen lilla plätt på jorden där vi kan kontrollera vad som odlas och vad som används. Genomsnittsträdgården är på 1 000 kvadrat. Det är klart att bara 1 000 kvadrat inte kan rädda världen. Men om alla gör något så bli det många kvadrat tillsammans, säger Susanna Rosén.
Undvik en biologisk öken
Hennes nya bok ”Klimatsmart trädgård” är en 150 sidor lång handbok med tips på vad du kan göra, stort som smått. Det första är alltså att låta saker växa i stället för skapa biologiska öknar av betong eller impregnerat virke. Och har du en stor gräsmatta är det bra för klimatet om du är lite slarvig med skötseln av den. Klipp den inte så noga och låt andra växter än gräs ta sig in.
– Om man inte har perfekt gräsmatta så brukar ängsblommor hitta in av sig själv. Vitsippor, gullvivor, vårlökar. Prästkragar senare på sommaren. Tusensköna. vitklöver. Låt dem stå kvar och klipp runt så att det bildas öar, då växer öarna i omfång med tiden.
Vilda blommor är nektarrika och älskas av pollinerade insekter. Därför kan du också aktivt göra om gräsmattan till en äng genom att ta bort gräset och så ängsblommor.
Vattenkanna slår vattenspridare
En törstig trädgård är inte klimatsmart. För att inte behöva vattna så mycket och slösa på grundvattnet så är det bra att sätta en häck runt trädgården som silar vinden. Låt också gamla och uppvuxna träd som ger skugga stå kvar. De skapar ett behagligt klimat i trädgården, förutom att de kan ge frukt och boplats till insekter och fåglar så klart.
Samla upp regnvatten i tunnor och vattna inte med vattenspridare. En vattenspridare sprider ut vattnet över en stor och yta så att vattnet hinner dunsta bort innan det når växternas rötter. Då är det mycket bättre att punktbevattna med en vattenkanna och vattna rejält. Men det allra viktigaste för att trädgården ska klara av torka är att plantera de växter som är anpassade efter den jord som finns just i din trädgård.
– Torkan slår alltid hårdare på en lätt, sandblandad jord. Om man då har växter som naturligt växer på en sådan jord så klarar de också torkan bättre. Titta på vad som växer vilt i naturen eller vad som verkar trivas bra hos grannen och gå på det, säger Susanna Rosén.
”Ska vara enkla blommor”
Det finns en annan bra tumregel att ta till när du ska välja växter till din klimatsmarta trädgård. Det ska gå att se ståndare och pistill och de ska dofta.
– Ju ursprungligare, desto bättre. Det ska vara enkla blommor. Inte förädlade fyllda. Och doft lockar pollinerande insekter. Tänk mormorsträdgård, säger Susanna Rosén.
En annan viktig klimatsmart tumregel är att inget ska lämna trädgården. Trädgården ska vara sitt eget kretslopp.
– När folk vårstädar i sina trädgårdar ser man ofta att de räfsar ihop skräpet, stoppar det i svarta sopsäckar, fyller släpet och kör till tippen. Sedan åker de med släpet och handlar torvmull och gödsel i trädgårdsbutiken. Det blir bakvänt. Det här materialet finns redan på tomten.
I stället för att köras iväg kan löven räfsas in i rabatterna. De vissna perennerna kan smulas ned i jorden. Det kan se skräpigt ut alldeles i början men det dröjer inte länge förrän perennerna växer upp och maskarna har dragit ner fjolårsskräpet i jorden. På så sätt får man jordförbättring på plats utan att behöva köra bort skräp och köpa nytt.
Att köpa ny jord i trädgårdshandeln kan dessutom vara direkt klimatosmart. Eftersom köpejorden ofta innehåller torv. Och torvbrytning är inte klimatsmart eftersom den leder till utsläpp av växthusgaser. Torven behövs inte om du i stället komposterar hemma i trädgården och använder kompostjorden.
Är du riktigt smart använder du trädgårdens avfall, alltså grenar som du beskär från träd och buskar, som växtstöd så behöver du inte köpa nya sådana heller. Susanna Rosén har flera tips på hur du kan fläta enkla staket och låta växterna klättra på resterna av den gamla julgranen.
En klimatsmart trädgård är inte för välstädad. Det får gärna ligga en vedhög eller en liten rishög borta i kompostområdet som blir en boplats för många insekter.
Ogräs behöver inte rensas
Och då kommer vi in på den jobbiga frågan. Om trädäck och betongplattor är klimatosmarta men arbetsbesparande, måste då en klimatsmart trädgård med många växter och biologisk mångfald alltid betyda mycket jobb.
– Det blir det inte om man välja växter som är anpassade efter platsen och om man komposterar direkt i rabatterna. Det som många lägger ner alla mest tid på är att klippa gräsmattan, så ju mindre gräsmatta du har desto mindre jobb. Satsa på planteringar och marktäckande växter så får inte ogräset plats heller. Och du behöver inte rensa bort vartenda ogräs heller. Maskrosor till exempel är nektarrika och bra för pollinatörerna, säger Susanna Rosén.
