Regeringen har motiverat sitt beslut försvarspolitiskt och hänvisat till en rapport från Försvarsdepartementet där det framgår att det ”saknas förutsättningar att etablera vindkraft” i Östersjön mellan Åland i norr och Öresund. Anledningen som uppges är att vindkraftverkens torn och roterande blad stör möjligheterna att försvara svenskt territorium. Enligt Försvarsmaktens analys kan en vindkraftspark göra att det tar en minut längre att upptäcka en kryssningsrobot som har avfyrats mot Sverige.
Regeringen är skyldiga oss svaret på var vi ska få den nya elproduktionen ifrån.
”Förödande”
Men även här stöter regeringen på motstånd. Den före detta försvarsministern Mikael Odenberg (M), som också var partiets energipolitiska talesperson, anser att regeringens besked är en ”energipolitisk katastrof, tangerande till självskadebeteende”. Han betonar att prognoser pekar på att vi kommer behöva mer energi i södra Sverige i framtiden – inte minst om vi ska klara den gröna omställningen – och att just de södra och sydöstra delarna av Östersjön är synnerligen väl lämpade för just energiproduktion.
– Då blir det förödande om man bara lägger en död hand över hela området och säger att här ska inte byggas något.
Han medger att det finns en motsättning mellan å ena sidan behovet av grön elproduktion och å andra sidan försvarets intressen av att kunna försvara landet.
– Absolut. Men just därför kan man inte bara överlåta besluten om energipolitiken till Försvarsmakten. Regeringen måste sätta sig i förarsätet, säger Mikael Odenberg.
”Finns tekniska metoder”
Försvarsmakten har ”mer eller mindre regelmässigt” sagt nej till havsbaserad vindkraft, även under förra regeringen, betonar Mikael Odenberg. Förslag till dialog har nobbats eftersom detaljer bakom besluten bedömts som hemliga.
Men, understryker han, detta gör inte regeringens beslut mindre problematiskt – eftersom krocken mellan intressena är hanterbar.
– Man kan mycket väl bygga parker med största möjliga hänsynstagande till försvarsmaktens invändningar, säger han och nämner exempel i USA, Storbritannien, Tyskland, Polen och Danmark som länder att kika närmare på.
– Det finns tekniska metoder för att eliminera nackdelarna, eller i alla fall reducera dem, om det nu är radarövervakningen som påverkas.
Han poängterar också att det redan nu bör finnas teknik i form av sensorer att sätta på vindkraftverkfundamenten och som skulle kunna hjälpa försvaret i sitt arbete.
– Här kan det öppna sig stora ekonomiska möjligheter för försvarsindustrin.
Överenskommelse med andra länder
Den 31 augusti 2022 undertecknades den så kallade Marienborgsdeklarationen med ambitionen att fram till 2030 etablera minst 19,6 gigawatt vindkraft i Östersjön. En gigantisk satsning i sammanhanget. För underskrifterna stod Magdalena Andersson (S) tillsammans med regeringscheferna från Östersjöns övriga strandstater.
Nu slängs alltså Marienborgsdeklarationen på soptippen.
Det är en hel bransch man lägger en svensk, våt filt över.
Hur ser våra grannländer på Sveriges regerings beslut?
– Så här långt har väl de andra länderna fullständigt skitit i att vi inte vill utnyttja Östersjön till vindkraft, medan de själva bygger så mycket det bara går. Danskarna, tyskarna och polackerna är på gång. De tittar nog lite förundrat på Sverige nu medan de stora investeringarna drar sig bort.
Enligt Svensk vindkraft handlar det om förlorade investeringar på hundratals miljarder kronor som i och med regeringens besked har gått om intet.
– Det är en hel bransch man lägger en svensk, våt filt över. Då kommer ju de stora investerarna istället lägga sina pengar någon annanstans än i Sverige, säger Mikael Odenberg.
Varför gör regeringen så här?
– Det är en väldigt bra fråga. Visst, parkerna trasslar till det för försvaret och för FRA.Och Försvarsmaktens huvudfråga är inte den havsbaserade vindkraften. De har lite annat att pyssla med för att uttrycka det milt. Men så här långt har regeringen fogat sig, vilket är ett problem.
Vilket betyg skulle du ge regeringens energipolitik?
– Det blir ett väldigt lågt betyg. I min värld är en bra energipolitik att skapa bra investeringsförutsättningar, inte bara i kärnkraft, säger han och fortsätter:
– Regeringen är skyldiga oss svaret på var vi ska få den nya elproduktionen ifrån. Man kan inte bara hålla på att tjata om kärnkraften som Ebba Busch gör, för den är inte på plats förrän om kanske 15 år.
Är det långsökt att misstänka att det finns något slags motstånd mot vindkraft i regeringen?
– Ja, det har varit lite olika besked. Ebba Busch har ju gått från att prata om stålskogar till att skryta med att man gett tillstånd till två vindkraftsparker, även om dessa var färdigberedda av den tidigare regeringen. Nej, jag påstår inte att det finns något ideologiskt motstånd till vindkraft i regeringen, men det finns ju ett starkt sådant på andra håll. Det vet man ju.
