Magdalena Andersson (S) och klimat- och miljöpolitiska talesperson Anna-Caren Sätherberg (S)
Bild: Marko Säävälä/TT, TT (montage)
Dagens ETC
Tidöpartiernas klimatbudget har kritiserats hårt, inte minst från S-håll.
Samtidigt satsar Socialdemokraterna bara korvören mer på klimat och miljö i sin budget jämfört med regeringen.
– Socialdemokraterna kastar sig efter SD och regeringen i miljöbudgetens nedförsbacke, säger Mikael Karlsson är docent i miljövetenskap och lektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet.
En jämförelse mellan regeringens budget för de kommande tre åren och Socialdemokraternas budgetmotion förlänar ordet skuggbudget en ny betydelse. S-budgeten liknar Tidöpartiernas på så gott som vartenda utgiftsområde. Det gäller även klimat- och miljöanslagen, visar en granskning som Dagens ETC gjort med hjälp av ekonomen Stig Ljunggren.
”Obegripligt”, kommenterar Sofia Brändström. Hon är en av initiativtagarna bakom Kära framtid, ett nybildat socialdemokratiskt nätverk och tankesmedja, som vill jobba för en mer offensiv socialdemokratisk miljö- och klimatpolitik.
– Tidöregeringens utskällda klimatbudget lämnade öppet mål för S att ta klimatledarskap, men partiet missar chansen, säger hon.
Den stora skillnaden mellan regeringens och Socialdemokraternas budgetförslag för 2024 är att de röda vill ge 500 miljoner mer till det så kallade Industriklivet – ett stödprogram för industrins omställning – som inte ens lyckats sätta sprätt på de budgetmedel programmet redan har fått tilldelat.
Sammanfattningsvis skulle S satsa knappt 2,4 miljarder mer än Tidöregeringen på klimat- och miljöområdet de kommande tre åren om de fick bestämma, 880 miljoner mer 2024 och 2025 och bara 630 miljoner mer 2026. Nästa år föreslår Socialdemokraterna en sammanlagd klimatbudget på knappt 20,2 miljarder, det är mindre än när partiet satt i regering med MP.
Lågprioriterat område
Sofia Brändström och nätverket Kära framtid är besvikna på att satsningarna är alldeles för få och små och på att klimatet inte pekas ut som en av Socialdemokraternas viktigaste prioriteringar i budgeten.
– En skuggbudget handlar till stor del om kommunikation, att peka ut en riktning för vad S vill prioritera, säger hon.
Men i partiets presentation av budgetmotionen på nätet nämns varken ordet miljö eller klimat en enda gång.
På tre år minskar Socialdemokraterna sina satsningar från 0,6 till drygt 0,3 procent av bnp – en halvering av anslagen.
– Det är bedrövligt, säger Sofia Brändström.
– Jag tror att många känner frustration och hade förväntat sig att S skulle leverera något annat, men det gör de tyvärr inte.
Flera konkreta förslag
Nätverket Kära framtid hade bland annat velat se öronmärkta medel till kollektivtrafiken, som ökat mer i pris än drivmedel de senaste decennierna. Ett stopp för subventioner till fossila bränslen och stöd till elektrifiering av hela fordonsflottan stod också på önskelistan.
– Det behövs även ett omtag i skattepolitiken. S vill inte koppla ihop skatter med miljö- och klimatfrågorna. Men det är de med högst inkomster som har de största utsläppen, då borde de också betala mer. Att närma oss frågor om högre kapitalbeskattning och koppla det till klimatet tror vi vore jättebra.
Sofia Brändström och nätverket anser att S borde ta chansen att ”forma en berättelse” om hur partiet vill ta sig an klimatkrisen, liksom partiet tidigare i historien tagit sig an stora strukturförändringar i samhället och lyckats få med sig människor.
– Men den stafettpinnen har inte S greppat ännu.
”Orättvist”
Mikael Karlsson är docent i miljövetenskap och lektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet. Även om S satsar något mer på miljön än Tidöpartierna så räcker inte anslagen för att klara de miljömål som partiet självt lanserade på 1990-talet, säger han.
– Socialdemokraterna kastar sig efter SD och regeringen i miljöbudgetens nedförsbacke. Jämfört med Löfvens regeringar som ökade miljösatsningarna rejält, ser vi nu ett försvagat miljöledarskap, säger Mikael Karlsson.
På klimatområdet lanserar regeringen en så kallad ”tankrabatt” på upp till 2000 kronor i månaden till alla bilägare i landet som inte tjänar mer än 50 000 kronor i månaden.
– Det ökar utsläppen från fossila bränslen istället för att gynna låginkomsttagare och alternativa färdsätt. Den som åker kollektivt av ekonomiska eller klimatmässiga skäl får inget stöd alls. Det är orättvist, säger Mikael Karlsson.