– Det vi har gjort är att dra igång en uppmaning till alla, oavsett om man har egen trädgård eller balkong, att sätta upp ett vildbihotell. Det handlar om att skapa små hålrum för dem. Och efter en vecka har vi redan fått in över 1 400 rapporter om människor som satt upp egna bihotell, säger Per Bengtson, biolog vid Naturskyddsföreningen.
Landskap förändras
Att världens pollinerande insekter är hotade är inte något nytt. Redan för fyra år sedan larmade till exempel en artikel publicerad i Public Library of Science om att bibristen i Europa var akut. Läget ser likadant ut i USA och Kina, där lantbrukare tvingas handpollinera sina grödor eller hyra bikupor som körs runt till odlingar. Och i Sverige är en tredjedel av ungefär 270 vilda arter av bin och humlor hotande eller kraftigt minskande.
– Det går egentligen inte att överskatta binas betydelse för världen. Var tredje tugga av det du äter är i förlängningen pollinerad av bin. Det ser olika ut i olika delar av världen, men de vilda pollinatörernas betydelse är ungefär lika stor som tambinas för matförsörjningen, säger Per Bengtson.
Bakgrunden till Naturskyddsföreningens miljonprogram är att dagens vildbin får det allt svårare att hitta någonstans att bo. Förklaringen ligger enligt organisationen i brist på lämpliga bomiljöer, exempelvis insektshål i gamla döda träd. Men ett ännu större problem är att naturbetesmarker och andra blommande gräsmarker försvinner när jordbruket blir mer storskaligt. Vilket i sin tur gör att de vilda bina får för lite mat när mängden blommor minskar.
Hotbilden mot bina är emellertid större än så. Både bekämpningsmedel och brist på föda är två andra problem som är minst lika allvarliga.
EU säger stopp
Det finns emellertid ljuspunkter. Senast i slutet av april gav EU:s medlemsländer sitt stöd till ett förslag om att utöka det rådande förbudet mot bekämpningsmedel i familjen neonikotinoider, som i studier visat sig vara skadliga för bin.
”All användning utomhus kommer att förbjudas och neonikotinoiderna i fråga kommer bara att tillåtas i permanenta växthus där bin inte kan exponeras för dem”, ska en källa inom EU-kommissionen ha sagt enligt nyhetsbyrån Reuters.
– Återigen varierar problemet beroende på var i världen du tittar. Det vi sätter överst i Sverige är just landskapsförändringarna, bristen på variation i landskapet. Men på andra håll i världen pågår förändringar av landskapet som gått ännu längre än här. Det handlar om en gigantisk förändring av landekosystemet, säger Per Bengtson.
Hur stor skillnad kan en privatperson som sätter upp ett bihotell egentligen göra?
– Det stora problemet är som sagt landskapsförändringarna. Vildbihotell löser inte binas problem, men det är inte heller en oväsentlig sak att göra. Det handlar om en insats i närmiljön som faktiskt ger snabba resultat.
– Dessutom – insatsen är inte bara viktig för bina, de ger ju också något tillbaka genom att pollinera frukt, bär och blommor i vår närhet.
Krydda vardagen och lata dig
Plantera kryddväxter som till exempel timjan och oregano. De ger dubbel glädje, för oss och bina.
Blommande ogräs som vitklöver och maskrosor i gräsmattan ger också både nektar och pollen till de små surrande vännerna. Så, plantera och låt tusen blommor växa så det finns bi-mat, nektar och pollen hela sommaren.
Älska sandiga kanter utan växter
Låt soliga sluttningar och kanter med sandig och lite grusig bar mark vara ifred. Där gräver många ensamlevande bisorter bohål i marken. Flera hotade arter letar efter sådana miljöer som blir allt ovanligare i landskapet.
Låt hålen leva
Gamla timmerhus, vasstak, glömda travar med ved med naturliga små hål är perfekta bostäder för många vilda bin. Vi kan också hjälpa till att minska binas bostadsbrist genom att på en solig och regnskyddad plats sätta upp vildbihotell av bamburör, eller en träbit med några djupa och 3–10 mm stora borrade hål.
Gynna trädgårdsmästare – stora och små
Köp ekologiska, Krav-märkta varor. De bekämpningsmedel som används i jordbruket drabbar bin och humlor hårt. Att välja ekologiska varor gynnar både de odlare som väljer bort konstgödsel och bekämpningsmedel – och de insekter som jobbar gratis åt oss och pollinerar så vi får frukt och bär.