Kunskapen är egentligen inte ny. Slutsatsen var i själva verket ett av de viktigaste resultaten i IPCC:s utvärderingsrapport från 2013, enligt den ledande klimatforskaren Joeri Rogelj vid Imperial College of London.
– Tanken att mycket uppvärmning bakades in i atmosfären grundas på en missuppfattning av några av de vetenskapliga modellexperiment som forskare hade publicerat fram till dess, säger han.
Snabb minskning
Ett av dessa experiment ställer frågan hur mycket mer uppvärmning vi skulle få om mängden växthusgaser i atmosfären förblev vid samma nivå i århundraden. I så fall skulle uppvärmningen fortsätta under lång tid.
– Men om vi får ner koldioxidutsläppen till netto noll så kommer koldioxidkoncentrationerna gradvis att minska till en lägre stabil nivå, och nedgången ger ingen ytterligare uppvärmning.
Kring detta råder konsensus inom klimatvetenskapen, enligt Joeri Rogelj.
– Ja. Detta gäller särskilt om vi stoppar utsläppen idag eller på nivåer runt 1,5 eller 2 grader.
Hittills har fler än hundra länder förbundit sig till målet att nå netto noll-utsläpp senast 2050. Om och när världen når målet kommer temperaturen visserligen tillfälligt att stiga till följd av färre partiklar i atmosfären – sedan stadigt minska för att redan efter ett par årtionden stabiliseras på samma nivå som rådde vid utsläppsstoppet. En viktig anledning till den snabba minskningen är jordens förmåga att genom hav, skogar och våtmarker absorbera stora mängder koldioxid.
”Goda nyheter”
Klimatforskaren Michael Mann vid Pennsylvania state university har liknat processen vid att fylla på ett handfat med vatten med avloppet delvis öppet. Vattennivån kommer fortfarande att stiga på grund av det inkommande vattnet, men om du minskar tillflödet av vatten kommer nivån snart att sjunka tack vare att avloppet förblir öppet.
Att misstaget i synen på hur snabbt klimatet kan stabiliseras nu har korrigerats är enligt Michael Mann ”goda nyheter”.
”Vad detta verkligen visar är att våra handlingar har en direkt och omedelbar inverkan på ytuppvärmningen. Det ger oss makt att hantera situationen”, säger han till The Guardian.
Långsam temperaturökning
Om koncentrationen av växthusgaser i atmosfären däremot skulle förbli på samma nivå som idag skulle medeltemperaturen, enligt en ny studie, kunna öka med i snitt 2,5 grader jämfört med förindustriell tid, till följd av de utsläpp som redan har skett.
Forskarna bakom studien ”Greater committed warming after accounting for the pattern effect” är dock noga med att påpeka att en kraftig minskning av de fortsatta utsläppen skulle få temperaturökningen att sakta in rejält. Enligt Ola Kalén, oceanograf på SMHI som även granskar och översätter IPCC:s rapporter skulle uppvärmningen kunna ta flera århundraden.
– Orsaken till det här nya högre värdet är enligt forskarna skillnader i respons på uppvärmningen i olika delar av havet, vilket kallas ”pattern effect”. Dock är detta bara en enskild studie, så resultaten är inte lika säkra som resultaten för netto noll-scenariot, säger Ola Kalén.
– Sammanfattningsvis visar den här forskningen hur viktigt det är att utsläppen måste minska snabbt för att vi ska kunna förbättra framtidsutsikterna, säger han.