Därför vill regeringen, och framförallt Miljöpartiet, under övergången byta ut bensin och diesel mot etanol och andra biodrivmedel. Det kan vara en dålig idé ur klimatsynpunkt, om den huvudsakliga råvaran är skogsrester som exempelvis stubbar eller sämre ändå; kommer från palmoljeplantager. Om vi förbränner skogsrester som borde lämnats i skogen får vi ingen reell minskning av koldioxidutsläppen här och nu – utom i de fall förbränningen ersätter kolkraft.
Ett bättre drivmedel ur klimat- och miljösynpunkt är biogas, även om också biogasen ger koldioxidutsläpp ur avgasröret. Men eftersom biogas nästan uteslutande produceras av restprodukter som gödsel och avloppsslam – som ändå kan läcka den betydligt starkare växthusgasen metan om det inte tas tillvara – så kan trafikutsläppen från biogas bli nästintill ett nollsummespel.
– Ja, nästan. För blöta restprodukter som gödsel, slam och vissa slakterirester finns ingen annan riktigt bra metod för energiutvinning än biogas. För matrester och torrare avfall från livsmedelsindustrin kan alternativet vara avfallsförbränning där vi slipper metanutsläpp och får ut fjärrvärme. Dock går näringsämnena förlorade vid förbränning, säger Pål Börjesson, professor vid Miljö- och energisystem vid Lunds universitet.
I rötresterna som blir kvar efter att biogasen utvunnits finns däremot alla näringsämnen kvar plus kolföreningar som bildar stabil mull och kan öka kolförrådet i åkermarken om kretsloppet sluts – vilket i sig gynnar miljö och klimat.
”Ett hållbarhetsverktyg”
Det är näringsåtervinningen och kretsloppstänkandet som skiljer biogasen från de andra biodrivmedlen, enligt Mats Eklund, professor vid Industriell miljöteknik och föreståndare för Biogas Research Center vid Linköpings universitet.
Han kallar biogas ett ”hållbarhetsverktyg” och listar en lång rad nyttor som själva produktionen av biogas för med sig. Utom mindre metanutsläpp och mer biogödsel som möjliggör en större andel ekologiskt jordbruk, även minskad övergödning när behovet av konstgödsel minskar.
– Det handlar mycket om att återföra växtnäring och mullbildande ämnen till jorden, medan medan biogasdrivmedel finansierar biogassystemet, säger Mats Eklund.
Det handlar också om att knyta ihop olika sektorer, jordbruk och industri, och stad och land, menar han.
Nyligen överlämnades Biogasmarknadsutredningen till regeringen. Robin Jacobsson, som arbetat med utredningen, framhåller försörjningstrygghet som ännu ett tungt vägande skäl för att öka den inhemska biogasproduktionen.
– I dag är vi beroende av en pipeline från Danmark för gasleverans, och om något skulle hända där får det konsekvenser, exempelvis för industrin som är beroende av gasen som insatsråvara. Genom att diversifiera utbudet höjs leveranssäkerheten, säger Robin Jacobsson.
Dubbelt stöd till importgas
Men hittills har diskussionen kring biodrivmedel handlat mest om klimatnyttan, de andra fördelarna har inte beaktats, menar Mats Eklund.
– Följdaktligen är det användningen och inte produktionen av biogas som i dag stöds ekonomiskt i Sverige medan andra länder som Danmark stöttar produktionen, säger han.
Importerad gas åtnjuter alltså dubbelt stöd. Det har lett till att den svenska biogasutvecklingen sedan några år stagnerat vid en produktion på 2 TWh per år. Resten importerar vi från Danmark. Den situationen vill Biogasmarknadsutredningen lösa genom en rad förslag som syftar till att minska konkurrenssnedvridningen som drabbar svenska producenter.
Det handlar exempelvis om en gödselgaspremie på 40 öre per kilowattimme biogas och lån och garantier för att minska producenters företagsekonomiska risker. Utredningen vill se ett flerfaldigande av dagens biogasproduktion och uppskattar att det kommer att kosta ungefär två miljarder kronor per år i subventioner.
– Det är på det stora hela jättebra förslag. Jag ser det inte som subventioner, utan som att staten skulle betala för de samhällstjänster vi får genom dessa åtgärder, säger Mats Eklund.
Nu ska utredningen ut på remiss.
Kommer förslagen att bli verklighet, tror du?
– Jag upplever att det finns ett stort politiskt samförstånd för biogas, men dilemmat är om frågan uppfattas som tillräckligt viktig. Och akut? Den kanske inte gör det, även om det är ett område där det vi gör i Sverige verkligen kan få internationell betydelse, säger Mats Eklund.
– Men med tanke på att utredningen presenterar en rad mycket konkreta förslag, även i termer av kronor och ören, så hoppas och tror jag att den kan omsättas i praktiken. Men det kommer inte att hända utan att nya pengar skjuts till, säger han.