Nya siffror: Färre klimatnyheter i radio och tv

Hon framhåller att hennes egen arkivsökning visar en annorlunda bild. Enligt den gjorde Ekot i princip lika många nyhetspubliceringar på klimatområdet 2024 som 2023. Någon försämrad bevakning sett till antalet nyheter kan hon alltså inte se i sin sökning.

Olika definitioner

Medborgarinitiativet bakom sammanställningen poängterar att de skilda resultaten kan bero på olika definitioner av en klimatnyhet. Ekot kan ha lagt mycket bevakningsresurser på hur människor drabbats av bränder och översvämningar, utan att för den sakens skull belysa kopplingen till klimatkrisen..

Mediechefer och vissa journalister har tidigare uttryckt sig kritiskt om gruppens beräkningar, som de hävdar bygger på alltför snäva definitioner. De säger att mycket av den miljöbevakning som görs av public service-bolagen inte ryms i kartläggningen och att den därför är missvisande.

Men den kritiken köper inte initiativtagaren Patrizia Svedberg.

– De nyheter som vi hänvisar till som ”tydlig rapportering” har inget med larmjournalistik att göra, som vissa påpekat. Sådan journalistik förekommer inte i den rapportering vi granskar. Däremot skriver vi i definitionen att det akuta läget ska signaleras för klimatet, den biologiska mångfalden och andra miljökriser, säger hon och förklarar att målet är att deras rapporter ska kunna vara en hjälp för nyhetsredaktioner när det gäller att identifiera brister. 

– Vi är i kontakt med flera klimatjournalister som finner stöd i att vi ser och uppmärksammar det de kämpar med internt på sina arbetsplatser varje dag.