I åratal har klimatvetenskapen grubblat över den skenbart enkla frågan ”Om koldioxidhalten i atmosfären fördubblas, jämfört med förindustriell tid – hur mycket kommer då jordens yta värmas upp över tid?”
Den förväntade temperaturstegring som utgör svaret på den frågan kallas planetens ”klimatkänslighet”.
Hittills har forskningen uppskattat klimatkänsligheten till mellan 2 och 4,5°C, eller i medeltal 3°C. Nu visar flera av de allra senaste klimatmodellerna på en betydligt större klimatkänslighet, motsvarande en temperaturökning på 5-6°C, snarare än 3°C. Stämmer det så riskerar Parisavtalets mål, att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5-2°C, att bli mycket svår att uppfylla.
– Den genomsnittliga klimatkänsligheten i de nyaste modellerna har ökat i relation till tidigare klimatmodeller, men det återstår att visa att de nya modellerna ger oss en mer realistisk bild av framtida uppvärmning, innan vi kan dra slutsatsen att tidigare uppskattningar legat för lågt, säger Mark Zelinka, klimatforskare vid Lawrence Livermore National Laboratory i Kalifornien, till Dagens ETC.
Han har granskat resultaten som den nya generationens klimatmodeller kommit fram till.
Osäker molneffekt
Den stora osäkerhetsfaktorn inom klimatvetenskapen, enligt Mark Zelinka, är hur moln och molnbildning svarar på en given ökning av koldioxid i atmosfären. Moln har en avkylande effekt på jordens temperatur. Huruvida högre koldioxidhalter ökar eller minskar avkylningen är ännu inte helt klarlagt, även om de flesta numera utgår ifrån att kylningseffekten troligen avtar med högre koldioxidhalter.
Anledningen till att de senaste klimatmodellerna pekar mot större klimatkänslighet är framförallt eftersom resultaten tycks visa en minskning av molnens avkylande effekt.
– När planeten värms upp förändras molnen så att mer solljus kan tas upp av planeten och värma upp den ytterligare. Denna effekt har blivit starkare i de senaste modellerna, speciellt för lågnivå-moln på mellan- och höga breddgrader.
Olika modeller ger olika svar på hur stor molneffekten är.
– Men de flesta håller med om att avkylningen troligen avtar med högre koldioxidhalter, vilket i så fall kommer att bidra till att förvärra den globala upphettningen.
Motstridiga bevis
Men det betyder inte att klimatvetenskapen nu lutar åt att temperaturhöjningen verkligen blir betydligt större än man tidigare trott.
– Det finns ingen tvekan om att många av de nya modellerna visar högre klimatkänslighet än vi såg i tidigare modeller. Samtidigt ger många av dem en dålig bild av yttemperaturens utveckling de senaste 150 åren, och det finns studier som visar att modeller med lägre klimatkänslighet ger en bättre bild av upphettningen sedan ungefär 1970, säger Mark Zelinka.
– Vi kan inte avfärda modellerna som pekar mot en högre klimatkänslighet, men det faktum att många andra bevislinjer inte stödjer dessa högre värden gör mig, och förmodligen flertalet klimatforskare, skeptiska till att de stämmer.
