Vanligtvis varma Texas i USA drabbas i februari av en köldchock som kräver 125 människoliv. Samma månad drar gigantiska svärmar av vandringsgräshoppor över östra Afrika och förstör skördar och betesmarker. I mars upplever invånarna i Kinas huvudstad Beijing sin värsta sandstorm på över ett decennium. I september konstaterar amerikanska myndigheter att sydvästra delen av landet under den senaste 20-månadersperioden har haft sin lägsta nederbörd på över ett århundrade. Backa några månader och du har också översvämningarna i Mellaneuropa i somras som totalt krävde nästan 200 människoliv.
2021 kan med fog kallas extremvädrens år. Helt i enlighet med vad forskarna sedan länge varnat för som en av många konsekvenser av klimatkrisen.
Var tredje skeptisk
Men trots att klimatkrisen blir allt mer synlig för världens befolkning ökar andelen människor som antingen helt förkastar tanken på att det finns en klimatkris eller som visserligen accepterar att klimatet förändras men som inte tror att människan bär något ansvar för det.
Åtminstone gör de det enligt marknadsundersökningsinstitutet Ipsos som i veckan släppte en kartläggning som visar att andelen klimatskeptiker – definierade enligt ovan nämnda ståndpunkter – vuxit från 31 procent 2019 till 34 procent 2021.
En dryg fjärdedel av dessa kan räknas till dem som inte tror på någon global uppvärmning alls.
Bör tas med nypa salt
Sverker Carlsson Jagers, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, tycker dock att Ipsos siffror bör tas med en nypa salt.
– Om man sätter detta i kontexten att frågorna är ställda under covid-perioden tror jag att många av de svarande förmodligen rationaliserat bort annat på grund av oro för sin hälsa, så jag skulle inte ta siffrorna som intäkt för att vi är på väg mot en inbromsning av det globala klimatarbetet, säger han och nämner att det finns gott om andra studier som gett helt andra resultat.
Och i de pekar siffrorna enligt Sverker Carlsson Jagers på att klimatförnekarna istället blir färre och färre.
– Jag ser snarare att klyftan mellan dem som tror och dem som förnekar krymper. Dessutom – även om Ipsos siffror skulle stämma – behöver man ta in fler parametrar för att avgöra om det här tyder på en oroväckande utveckling. Vi ser till exempel inga tecken på en mindre ambitiös klimatpolitik i världen. Jämför bara ländernas utfästelser på Cop26 i Glasgow med vad de lovat vid tidigare Cop-event. Att det finns en vilja och att det sker en förändring mot strängare klimatpolitik står utom tvekan.
Därmed inte sagt att klyftor inte finns. I september i år publicerade till exempel Pew Research en liknande undersökning med tillfrågade i 17 länder. Och i den framkom att Sverige är det land med störst gap mellan unga vuxnas och äldres attityder inför klimatkrisen.
Enligt undersökningen anger 65 procent av dem i Sverige mellan 18 och 29 år att de känner oro över klimatet, medan endast 25 procent av dem över 65 år känner samma oro.
– Jag spekulerar nu bara, men jag kan tänka mig att ju äldre du är, desto mindre kommer du att drabbas av framtida klimatförändringar. På samma sätt är det inte alls konstigt att den som är ung oroar sig mer eftersom den också löper större risk att få leva med konsekvenserna, säger Sverker Carlsson Jagers.
Kommatecken kan påverka
Ipsos undersökning visar också att klimatkrisen hamnar först på femte plats när människor får rangordna de problem de anser mest akuta. Att coronaviruset och hälso- och sjukvårdssystemet hamnar före klimatet ser dessutom ut att tala för Sverker Carlsson Jagers hypotes att pandemin kan ha påverkat hur de tillfrågade svarat.
– Man måste hur som helst vara väldigt noga när man tolkar enkätundersökningar. Ett endaste litet kommatecken i en formulering kan påverka. Och översättningar måste göras fram och tillbaka mellan olika språk flera gånger för att försäkra sig om att man fångar samma sak på olika språk. Det är till exempel ingen slump att danskar är världens lyckligaste människor. Som frågan i sådana undersökningar är ställd på danska betyder det annat än på andra språk.
