Tidigare forskning har visat att mer än 70 procent av världens klimatutsläpp kan spåras tillbaka till 100 företag. Då talar vi uteslutande om företag inom fossilindustrin, och beräkningarna omfattar all produktion sedan 1850-talet. Inklusive tillverkningen och användningen av alla petroleumbaserade produkter som bensin, plast och paraffin. Det finns också ett stort antal tidigare studier om miljöpåverkan och maktkoncentration i andra sektorer, som exempelvis fiskerinäringen och jordbruket.
Den nyligen presenterade studien ”Transnational corporations and the challenge of biosphere stewardship” är en sammanställning av tidigare forskning kring globala storföretag och deras påverkan på planeten.
– Vi vill ge en överblick av all forskning vi kunnat hitta om de näringar som påverkar ekosystemen och har försökt sammanställa informationen utifrån frågan om vilken påverkan planeten klarar av, säger medförfattaren Henrik Österblom, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.
Sätter sina egna regler
Studien visar att 189 företag har en monopoliknande dominans inom de areella näringarna jordbruk, skogsbruk, fiskeri, cement, mineraler och fossil energi. Exempelvis kontrollerar fyra företag 84 procent av marknaden för bekämpningsmedel, medan fem företag producerar närmare hälften av all odlad lax.
– En konsekvens av dominansen är att företagen mer eller mindre kan forma reglerna för sin egen verksamhet, och hindra innovationer på den egna marknaden.
Frågan är hur dessa nyckelaktörer kan förmås att skifta från exploatering till förvaltning av biosfären.
Krävs lagstiftning
I studien identifierar forskarna sex positiva tecken på en typ av önskvärt globalt hållbarhetsarbete i företagsvärlden, som de kallar för ”corporate biosphere stewardship”.
– Allt fler företag förstår att de måste ta hänsyn till planetens begränsningar. Det har också blivit svårare för företag att framstå som att de sköter sig, om de inte gör det. Information sprider sig lättare, och ökad transparens är ett starkt incitament för företagen att leva upp till sina hållbarhetslöften, säger han.
Men det räcker inte.
– Det krävs också tydligare internationella regler och överenskommelser – och övervakning så att reglerna efterlevs. Idag finns det inte mycket som begränsar de transnationella företagen.
Varför inte?
– Det saknas ett politiskt ledarskap som sätter upp lagstiftning. Det måste gå genom den vanliga, långsamma FN-processen.
”Beteendeförskjutning”
Men det tydligaste tecknet på större ansvarstagande är att ett växande antal företag rapporterar att de styr verksamheten mer i linje med globala hållbarhetsmål, enligt Henrik Österblom.
– Det är en viktig signal och tecken på en beteendeförskjutning.
– Det är rätt hoppfullt faktiskt, om man ser bortom den närmaste framtiden och tittar på de stora trenderna, säger Henrik Österblom.