Däremot kan nettoupptaget av koldioxid minska på lång sikt i en gammal skog eftersom produktiviteten hos de levande träden i viss mån utjämnas av utsläpp från träd som dör. Det säger ekosystemekologen Richard Norby, och tillägger:

– Men det är inget argument, ur klimatsynpunkt, för att hugga ner en skog. Inte ens om den inte skulle växa längre. Det tar många decennier eller kanske århundraden att ersätta det kol som lagras i en stående skog. 

Simulerade koldioxidhalter

Richard Norby är huvudförfattare till en ny studie där forskarna, liksom i tidigare nämnda undersökningar, riktat in sig på att studera äldre träds potential som kolsänkor. 

Ända sedan våren 2017 har han, tillsammans med kollegor på skogsforskningsinstitutet BIFOR vid universitetet i Birmingham, pumpat ut koldioxid runt träd i ett experiment för att simulera de koldioxidhalter atmosfären väntas vara fylld av år 2050. Syftet är att att se hur skogsmarken reagerar – växer träden snabbare, binder de mer kol eller kommer förändringar i marken och insekternas liv att orsaka problem? 

Det senaste experimentet har utförts i ett skogsområde dominerat av stora 180 år gamla ekar. Tre av sex områden med en diameter på 30 meter utsattes för koldioxidhalter som är 40 procent högre än dagens. Övriga områden fungerade som jämförelsearealer. Resultaten, som publicerats i Nature climate change, visar att även äldre, mogna och tempererade skogar svarar på höjda koldioxidhalter i atmosfären genom att öka i tillväxt. 

Studien visar än en gång hur viktigt det är att bevara gammal skog för att motverka klimatkrisen.

Bredare årsringar

De träd som gödslades med koldioxid ökade sin träproduktion med i medeltal 9,8 procent under en sjuårsperiod. Någon motsvarande ökning av bladverk och mindre rötter, som släpper ut koldioxid, kunde forskarna inte se. Det var årsringarna som blev bredare. Träproduktionen ökade med närmare 1 700 ton per hektar och år.

– Våra fynd motbevisar föreställningen att äldre, mogna skogar inte kan svara på stigande nivåer av atmosfärisk koldioxid, men hur de reagerar kommer sannolikt att bero på tillförseln av näringsämnen från marken, säger Richard Norby.

Enligt honom begränsas naturskogar ofta i sin tillväxt av brist på kväve.

– Det gäller förvisso de svenska skogarna, tillägger han.

Enligt forskarna understryker resultaten de äldre skogarnas viktiga roll som en naturlig klimatlösning under de närmaste decennierna. 

Richard Norby framhåller att omkring 30 procent av de årliga globala utsläppen av koldioxid absorberas av den landbaserade biosfären.

– Och skogarna dominerar den delen. Att behålla dessa skogar – särskilt den stora tropiska skogen – är av yttersta vikt, säger han.

Gamla skogar lagrar inte bara kol i växande trä. De lagrar också betydande mängder kol i marken, mycket mer än unga skogar. 

Utsläppen måste ner

Stig-Olof Holm, lektor i ekologi vid Umeå universitet, säger att studiens resultat är viktigt.

– Den visar att ett träd som ek – även om det är 180 år – kan svara på en ökning av atmosfärens koldioxidhalt med ökad vedtillväxt.

Samtidigt betonar han att dagens koldioxidnivåer måste minska kraftigt de närmaste decennierna – inte öka som de fortfarande gör idag, och som också studien utgått från i sina framtidsscenarier.

– Utsläppen måste ner med 80 procent inom cirka 25 år för att vi ska klara Parisavtalets 1,5-2 gradersgräns. För att det ska gå måste skogsavverkningen minska kraftigt även i länder som Sverige. Studien visar än en gång hur viktigt det är att bevara gammal skog för att motverka klimatkrisen, säger Stig-Olof Holm.