Nu visar en ny internationell studie att det lönar sig att satsa på trivsel för många olika arter i odlingslandskapen. Det ger både rikare skördar och friskare miljö.

Drygt hundra forskare från hela världen har deltagit i studien som omfattar data från fler än tusen jordbruksfält – från ­kaffeplantager i Indien till vetefält i USA, från svenska rapsfält till mangoplanteringar i Sydafrika. Fem svenska forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och vid universitetet i Lund har deltagit. En av dem är Henrik Smith, professor i zooekologi och föreståndare för Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) vid Lunds universitet.

– Det viktigaste resultatet av studien är att den biologiska mångfalden har stor påverkan på de ekosystemtjänster som är viktiga för skörd, säger Henrik Smith.

Så kallade ekosystemtjänster är skeenden i naturen som gynnar oss människor och våra verksamheter. De tjänster forskarna har tittat närmare på är pollinering och naturlig biologisk skadedjursbekämpning – alltså att låta exempelvis spindlar äta upp skadedjuren istället för att använda insektsdödande medel.

Artrikedom funkar överallt

Det är framförallt spindlar, insekter och enstaka fågelarters roll i matodling världen över som har undersökts, och studien ger klara bevis för att många olika arter ger både bättre pollinering och skadedjurskontroll – och därmed större skördar.

Resultaten gäller alla typer av odlingar i alla delar av världen, även om behovet av pollinatörer och hur stora problemen med skadegörare är, kan skifta en del.

– Det behövs mer forskning, gärna tillsammans med lantbrukarna själva, kring hur resultaten kan omsättas i praktiken på lokal nivå. Åtgärderna kommer givetvis att se olika ut i svenska och tropiska jordbrukslandskap, säger Henrik Smith.

Säkrare än kemikalier

Det moderna jordbrukets omvandling av landskapen med stora monotona åkrar har medfört att en stor del av småkrypen har försvunnit. Men det går att locka tillbaka dem.

– Det är viktigt att se till att det finns kvar rester av naturliga livsmiljöer som ängs- och betesmarker kring jordbruks­fälten och i landskapet i stort, där pollinatörer och andra ­nyttodjur trivs. Det skulle kunna ha särskilt stor betydelse inom ekologisk odling, som inte får använda kemiska bekämpningsmedel, för att säkra goda skördar, säger ­Henrik Smith.

Men även konventionella odlare skulle sannolikt vinna på att dra mer nytta av skadedjurens naturliga fiender, och dra ner på användningen av kemikalier.

– Det finns alltid en risk att skadedjuren utvecklar resistens mot bekämpningsmedlen. Det gör att de här metoderna är mer framtidssäkra, säger han.

Och mer hållbara kan man tillägga.

Hur ser du på möjligheterna att styra in det storskaliga konventionella jordbruket mot mer naturliga odlingsmetoder?

– Jag tror att många åtgärder för att gynna ekosystemtjänster är helt förenliga med ett vinstdrivande jordbruk. Bara genom att styra de miljöstöd vi redan har så att de gynnar åtgärder som är bra för biologisk mångfald kan vi komma långt.

Det kan till exempel handla om att effektivt utnyttja de områden lantbrukare som får fullt gårdsstöd måste spara, och att arbeta för att jordbrukare använder mindre bekämpningsmedel, anser han.

– Att exempelvis tillåta lite mer ogräs i åkrarna skulle sannolikt inte ha någon större betydelse för skörden, sam­tidigt som blommande ogräs ger nektar och pollen till bin och andra pollinatörer, säger Henrik Smith.