BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Studien är gjord vid det kanadensiska institutet Public Health Ontario, som kartlagt 6,6 miljoner invånare i Ontario under tio års tid. När forskarna samkörde sjukdomshistoriken med invånarnas postnummer kunde de konstatera att ju närmare trafikerade vägar de bodde, desto större var risken att drabbats av demenssjukdomar, som till exempel Alzheimers.
De som bodde inom 50 meters radie av en större väg löpte upp till tolv procent högre risk beroende på hur länge de bott där. Ju längre bort från trafikerade vägar de bodde, desto mer avtog den förhöjda risken upp till 200 meter, då den försvann helt.
– Ökad urbanisering gör att allt fler bor nära trafikerade vägar. Även om risken är relativt låg innebär den utbredda exponeringen och de stigande demenstalen att påverkan från luftföroreningar kan få enormt stora effekter på folkhälsan, säger Hong Chen, en av forskarna bakom studien.
Liknande resultat i Umeå
Den kanadensiska studien är inte den första som kopplar samman avgaser och demens. För två år sedan drogs liknande slutsatser i en svensk studie där 2 000 Umeåbor följdes under 15 år. Och där såg forskarna ett ännu större samband.
– Det var cirka 40 procent högre risk att drabbas av demenssjukdom bland den fjärdedel som hade sämst luft runt sitt boende, jämfört med den fjärdedel som hade bäst luft, säger Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet, som ledde studien.
Forskare har tidigare kunnat koppla samman luftföroreningar från trafikutsläpp med kroniska sjukdomar som astma, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Men de senaste studierna visar att de allra minsta partiklarna i avgaserna också kan ta sig in i hjärnan.
– Vi vet att mycket små partiklar kan ta sig via luktnerven till hjärnan och orsaka en direkt skada. Avgaser har också visat sig orsaka inflammationer som drabbar både luftvägarna och andra organ, vilket bland annat påverkar blodcirkulationen i hjärnan, säger Bertil Forsberg till DN.
Exakt hur sambandet mellan luftföroreningar och utvecklandet av demens ser ut vet forskarna ännu inte. Men resultaten ger starkt stöd för att ytterligare begränsa genomfartsleder och stora vägar i närheten av bostadsområden, liksom övergången till en fossilfri fordonsflotta.
Frisk luft en klassfråga
Den senaste studien sätter också fingret på kopplingen mellan stadsplanering och klass. Flera amerikanska och kanadensiska undersökningar har visat att boende i låginkomstområden exponeras för luftföroreningar i mycket högre grad än medel- och överklassförorter.
– Utmaningen är att hitta nya modeller för att planera bostadsområden så att större del av befolkningen bor längre bort än 200 meter från stora vägar, säger Ray Copes, direktör vid Public Health Ontario och medförfattare till studien.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.