Arla, som är världens fjärde största mejeriproducent, har meddelat att bolagets utsläpp ska ner till nettonoll om 26 år. Men en ny rapport – framtagen av organisationerna Greenpeace Norden och Changing markets foundation – visar att mejerijättens nuvarande strategier gör målet omöjligt att uppnå.
– Med hjälp av greenwashing, lobbying och falska lösningar utmålar sig Arla som en grön föregångare i branschen, men bolaget har väldigt långt kvar för att uppfylla den bilden, säger Sandra Lamborn, kampanjledare för jordbruksfrågor på Greenpeace Sverige.
Svaga klimatverktyg
Genom att jämföra Arlas klimatplaner med FN:s riktlinjer för icke-statliga aktörer som sätter upp nettonollmål, slår rapporten fast att Arla endast uppfyller en av nio relevanta rekommendationer.
Ett av problemen handlar om att Arla utgår från utsläpp per liter producerad mjölk, och inte från de totala utsläppen från verksamheten.
– Det här innebär till exempel att om Arla expanderar, vilket bolaget har som ambition att göra, så kommer den här minskningen att tillintetgöras, säger Sandra Lamborn.
Framförallt, poängterar rapportförfattarna, saknas effektiva och välbeprövade metoder för att minska de stora metanutsläppen som mejeriproduktionen ger upphov till.
Greenpeace har i en tidigare rapport räknat ut att Arlagårdarnas utsläpp av metan – som är en mycket kraftigare växthusgas än koldioxid – står för 56 procent av bolagets totala klimatutsläpp.
Arlas lösning för att minska sina metanutsläpp handlar till stor del om att gödsel ska omvandlas till biogas – ett arbete som påbörjats i exempelvis Danmark. Men organisationerna bakom rapporten uppskattar att denna teknik har potential att minska utsläppen med maximalt 15 procent, vilket tyder på att det inte är den mirakelkur som mejerijätten framhåller.
”Lobbar emot beteskravet”
I rapporten anklagas också Arlas hållbarhetsprogram för att gynna storskalighet och industrialisering framför mindre och mer naturnära jordbrukslösningar.
– Deras så kallade ”Farm ahead”-program är något som Arla idag lägger mycket vikt vid i den svenska reklamen. Men vi har varit i kontakt med anslutna bönder som berättar om hur verktygets poängsystem driver dem till intensifiering på bekostnad av hållbarhet. De vittnar också om hur Arla lobbar aktivt för att få bort det svenska beteskravet, vilket helt går emot bilden de vill förmedla utåt om fritt strövande kor på utomhusbete.
Greenpeace Norden och Changing markets foundation ställer nu en rad krav på mejerijätten.
– Arla måste bli tydligare och åta sig att minska sina absoluta utsläpp – det är först då de kommer nå sina egna klimatmål. Om Arla verkligen menar allvar med sina mål måste de också anpassa sig efter FN:s rekommendationer och ha tydliga riktlinjer för hur metanutsläppen som kommer från djurhållningen ska minska, säger Sandra Lamborn.
Vad innebär det, färre kor i produktionen?
– Främst behöver vi en omställning till ett mer naturnära jordbruk och gå tillbaka till fler små gårdar och färre stora industrigårdar. Den utvecklingen kommer förmodligen leda till färre kor i produktionen. Vi får ofta mycket kritik när vi påpekar detta, och jag kan förstå det eftersom lantbrukarna sitter i en jätteknivig situation här. Men problemet vi ser ligger inte hos korna eller hos lantbrukarna, utan hos systemet och storföretagen som utnyttjar det.
Dagens ETC har sökt Arla för en intervju om rapportens slutsatser. Max Wallenberg, presschef Arla Sverige, har istället valt att skicka en skriftlig kommentar:
”Vi har inte läst hela rapporten och kan därför inte ge några specifika kommentarer. Men baserat på de uppgifter vi har sett finns flera felaktigheter, och rapporten ger inte en rättvisande bild av Arlas vetenskapsbaserade klimatmål och datadrivna arbete för att producera mer hållbara mejeriprodukter”, skriver han.
