Zeke Hausfather, klimatforskare på organisationen Berkeley Earth, kommenterar uppgifterna för Washington Post:

”Jag tror att även om vi inte bör dra för stora slutsatser av en enda dag över två grader (eller 1,5 grader för den delen), är det ändå ett häpnadsväckande tecken på nivån för de extrema globala temperaturer vi upplever 2023”, skriver han i en kommentar till tidningen.

Fredagens rekordmätning var 1,17 grader varmare än genomsnittet för perioden 1991-2020, skriver Copernicus biträdande klimatchef Samantha Burgess i ett inlägg på X. Årssnittet från januari till oktober ligger 1,43 grader över den förindustriella nivån (1850-1900), och det är nästan säkert att 2023 kommer att bli det varmaste år som någonsin uppmäts enligt Copernicus. Sommaren som gått var troligtvis den varmaste på 120 000 år.

Parisavtalet lever

Årets kraftiga temperaturökningar kopplas ofta till det pågående väderfenomenet El Niño, men dess fulla effekt på den globala medeltemperaturen väntas inte synas förrän nästa år, varför de extrema rekorden förvånar många bedömare.

Enligt Parisavtalet ska den globala upphettningen hållas långt under två grader och helst under 1,5 grader, gränser som nu alltså åtminstone tillfälligt överskridits. Avtalets temperaturgränser gäller dock inte enskilda dygn, utan det långsiktiga genomsnittet som karaktäriserar klimatet, vilket vanligtvis mäts över 20-30 års tid.

Läs mer:
Är 1,5-gradersmålet redan kört?