Studien har genomförts av ett forskarteam från Danmark och USA och bygger bland annat på sjukförsäkringsdata för 151 miljoner amerikaner mellan åren 2003–2013, skriver The Guardian.

Då informationen jämfördes med medelnivåerna av luftföroreningar i aktuella områden fann forskarna att förekomsten av bipolär sjukdom var 27 procent högre i de sju områden med mest luftföroreningar jämfört med de sju områdena med bäst luftkvalité. Resultaten tydde också på en möjlig koppling mellan luftkvalité och depression.

Teamet tittade även på nivån av luftföroreningar som 1,4 miljoner danskar utsattes för under de första tio åren av sitt liv, perioden 1979–2002, och jämförde med förekomsten av de fyra diagnoserna.

Sedan faktorer som ålder, kön och socioekonomisk status beaktats fann forskarna att förekomsten av samtliga diagnoser var betydligt högre bland människor som utsatts för högre nivåer av luftföreningar under uppväxten. Diagnoserna schizofreni och olka former av personlighetssyndrom var 148 respektive 162 procent vanligare än i områden med den bästa luftkvalitéen.

Kan inge visst hopp

Forskarna ser flera möjliga förklaringar till hur förorenad luft skulle kunna öka risken för psykisk sjukdom. Bland annat har djurstudier visat möjliga samband mellan luftföroreningar och inflammation i kroppen och i hjärnan.

– Om kopplingarna till psykisk sjukdom kan bevisas, skulle det – något motsägelsefullt – kunna inge en del hopp. I motsats till genetiska predispositioner är miljön något vi kan förändra, säger Andrey Rzhetsky, professor vid universitetet i Chicago och en av författarna bakom studien.

Ioannis Bakolis, biostatistiker vid King’s College i London, säger till The Guardian att studien är ytterligare ett belägg för kopplingar mellan luftföroreningar och psykisk sjukdom.

– Även om orsakssambanden inte är bevisade, tyder studien på att en stor del psykisk ohälsa skulle kunna undvikas med förbättrad luftkvalitet, säger han.

Bland studiens begränsningar kan nämnas att analysen inte tar hänsyn till många kända faktorer som kan påverka den psykiska hälsan, som exempelvis förekomsten av psykisk ohälsa i familjen.