Nu visar ny forskning att den allt tidigare grönskan i sin tur förstärker klimatförändringarna.

– Varmare klimat och tidigare lövsprickning ger frodigare grönska. Vi fann i vår studie att mer och frodigare grönska i sin tur leder till högre årsmedeltemperaturer på norra halvklotet, säger professor Gensuo Jia på Institutet för atmosfärisk fysik i Peking.

Hur hänger det här ihop?

En viktig orsak bakom denna växelverkan är att tidigare och yppigare grönska ökar avdunstningen av vattenånga till atmo­sfären. Varmare luft kan hålla mer fukt, samtidigt som högre luftfuktighet höjer temperaturen ytterligare.

– De ökande mängden vattenånga i luften transporteras därefter med jetströmmar och östasiatiska monsunen mot polerna, där den orsakar avvikelser i de normala mönstren för snö- och molntäckningen på höga latituder. Det förklarar varför det finns ovanliga ”hotspots” med kraftigt förhöjda temperaturer, långt bortom regionerna där lövsprickningen nu sker allt tidigare, säger studiens huvudförfattare Xiyan Xu, som forskar på samspelet mellan ekosystemen och klimatet.

Komplicerade molneffekter

Kanadas arktiska öar, de östra och västra delarna av Sibirien och sydöstra Tibetanska högplatån, hör till de ”hot­spots” där temperaturen redan ökat med mellan 0,3 och 0,7°C till följd av smältande snötäcke, enligt forskarna.

Graden av moln- och snötäckning är viktiga faktorer, eftersom de reglerar energin så att jordytan antingen värms upp eller kyls ner.

– Snö reflekterar exempelvis solstrålning effektivt. Om det är mindre absorberar marken mer solenergi som värmer luften, säger Xiyan Xu.

Hur molnen bildas och hur de påverkar klimatet är mer komplicerat, menar hon. Täta låga moln kan blockera ljus och värme från solen, vilket gör jordytan svalare, medan tunna höga moln tvärtom kan lägga sig som en filt och stänga in värmen från jordytan. Precis vilken typ av moln ökad luftfuktighet bidrar till under olika förhållanden är svårt att förutse.

Säkert är att om den globala uppvärmningen fortsätter kommer lövsprickningen som en konsekvens också att ske allt tidigare på året.

– Det betyder i så fall att den växelverkan vi ser mellan varmare klimat och tidigare och frodigare grönska troligen kommer att förstärka klimatförändringarna på norra halvklotet, säger Gensuo Jia.

Inte bara allra längst norrut, även om effekterna är störst där.