Men det verkar vara på väg att ändras, enligt sociologen Åsa Callmer vid Örebro universitet. Hon är en av forskarna bakom en ny studie som undersöker hur sociala relationer på olika sätt kan underlätta eller hindra minskad konsumtion och hållbara livsstilsval. Studien bygger på intervjuer med personer som frivilligt har dragit ner på konsumtionen. 

– Flera av deltagarna tyckte att det var överraskande enkelt och befriande att ta de första stegen mot minskad och medveten konsumtion, säger Åsa Callmer.

Lågt hängande frukter

Att sluta impulsköpa saker, välja bort fast fashion och gå över till att köpa second hand är lågt hängande frukter enligt studien. Att köra mindre bil och spara energi är också ganska enkelt, inte minst i spåren av inflation och höga el- och bränslepriser. Men sen blir det svårare, enligt studien.

– Många når en nivå som känns bekväm. Man känner sig nöjd med att konsumera mindre än tidigare och stannar där. Det är svårt att gå vidare när det saknas stöd på samhällsnivå, säger hon.  

Det stöd många efterfrågar är konkret och handlar till exempel om att det ska vara lättare och billigare att resa med tåg och att reparera saker, och att förstahandsalternativen när man behöver något ska vara att låna, dela, hyra och köpa begagnat. Väldigt hårda produktkrav och garantier efterfrågas också.

Flertalet av de intervjuade tillhör vad Åsa Callmer beskriver som ”en kulturell och ekonomisk medelklass”.

– I vår tidigare forskning har många uttryckt att det är svårt socialt att konsumera medvetet. Man vill inte framstå som konstig, udda eller för radikal, eller att ens barn ska behöva lida för att man försöker minska sin konsumtion. Där har det skett en tydlig attitydförändring, även om det fortfarande finns områden som är svåra att hantera, säger hon.

Ett sådant område är presenter.

– Det finns en väldigt stark och djupt mänsklig norm att visa uppskattning och kärlek genom att ge bort saker. Många som vill konsumera medvetet jobbar med att omformulera vad en present kan vara.

Överhuvudtaget väckte valet att leva mer hållbart tankar och reflektioner hos deltagarna.

– Ja, det är väldigt tydligt. Vad är det som verkligen är viktigt för mig? Vad är nödvändigt för mig att köpa? Många reflekterade även över nöjdhet. Vad innebär det egentligen att vara nöjd, säger Åsa Callmer.

ENKÄT:

FRÅGA: Skulle du kunna tänka dig att sluta shoppa nytt för klimatets skull?

Per Ström, 70 år, Västerås:

– Ja, absolut. Produktionen och transporterna smutsar ner och Kina använder sig av giftiga kemikalier i kläderna. Jag är pensionär och det jag köper nytt är framförallt underkläder, och då på extrapris.

Elisabet Lindkvist, 71 år, Hudiksvall:

– Jag skulle inte vilja sluta helt och hållet. Jag shoppar nytt varje månad, mest kläder och skor. Lite dyrare märken kan jag köpa second hand. Jag köper nog 20 procent second hand och det är oftare i dag än förr. Ett problem är att det är svårt att shoppa begagnat i större storlekar.

Joel Arvidsson, 37 år, Stockholm:

– Jag köper allt second hand förutom kallingar, strumpor och t-shirtar, kanske ett och annat träningsplagg. Det har blivit mer second hand de senaste åren. Det är lätt för jag bor på Södermalm i Stockholm. Jag kanske handlar nya grejer någon gång om året.

Maja Engelbrecht, 19 år, Kassel, Tyskland:

– Jag tänker på detta mycket och shoppar inte så ofta nytt, men det är svårt att sluta helt. När jag shoppar nya saker handlar det om särskilda plagg eller grejer som jag verkligen vill ha, det kanske blir 5-10 gånger per år. 

Maria Jakobsson, 58 år, Toscana, Italien:

– Nej, jag skulle inte sluta helt, man kan väl kombinera nytt med gammalt? I dag köper jag nog fem procent second hand och resten nytt. Eller kanske tio procent … Det är mest kläder, smycken och kastruller jag handlar begagnat och jag handlar inte nytt så ofta. Man behöver ju inte så mycket.

Otto Berntsson, 16 år, Bromma

– Ja, det skulle jag, om det hade varit billigare, det har blivit lite överpris på second hand tycker jag. Jag köper nytt väldigt, väldigt sällan, max en gång i månaden. Jag ärver mycket av pappa också.