Efter ett rekordtorrt år sveper nu ännu en värmebölja in över Sydeuropa och Frankrike. Jordbruket måste ställa om akut och i byar runt storstaden Marseille råder dricksvattenbrist. Akutförsändelser med vattencisterner blir allt mer frekventa.
Värmeböljorna brukar inte komma så här tidigt eller vara så här utdragna. Nya rekord slås numera varje år. Hela våren har torkan oroat franska jordbrukare och de senaste veckornas regnskurar har inte räckt. Torkan är faktum i en allt större del av landet och med den kommer bevattningsrestriktioner.
– Jordbruket, som naturligtvis drabbas först måste helt tänka om. Lantbrukarna måste hitta ett sätt att spara in på vattnet och vattna mindre. Men det är inte hållbart i längden. Fortsätter det så här – vilket allt tyder på att det gör– måste man tänka om helt och hållet och byta modell som anpassar sig till jorden som brukas och gå över till exempelvis agroforestery (skogsjordbruk). Det här är ohållbart och vi kommer att få stora problem om vi inte anpassar oss, säger Sami Bouarfa specialist på vattenekosystem vid Inrae, franska institutet för jordbruksnärings- och miljöforskning.
Han säger att grundvattennivån som redan är rekordlåg riskerar att minska med 30-40 procent de närmsta 20 åren.
– Ibland har det skett förändringar som vi inte har förutsett men det har alltid varit till det värre: det har blivit varmare och torrare.
"På väg mot det okända"
I Marseille och regionen där storstaden ligger är situationen katastrofal. Det har inte regnat så här lite sedan 1959 berätttar den lokala meteorologen Paul Marquis.
Regionen har fått 68 procent mindre regn jämfört med 2021 – ett år som också var torrt.
– Vi har knappt fått 60 milliliter regn i år och hade behövt minst 200. Det här har hållit på i ett år och nu kommer värmeböljan. Jag är orolig för framtiden med bränder och...ja, vi är på väg mot det okända, säger Paul Marquis.
I år kommer fler franska kommuner än någonsin bli beroende av externa dricksvattenförsändelser.
– Det går bra så länge det finns tillräckligt överallt. I sommar har vi dricksvatten till staden Marseille även om nivåerna blir rekordlåga. Men hur länge håller det?, säger Paul Marquis.
Extremvarningar
I slutet av förra veckan lyste en tredjedel av Frankrike-kartan illröd med extrem värmeböljevarning då temperaturerna förväntades stiga över 40 gradersstrecket. Det är fjärde gången varningen utfärdas sedan den infördes år 2004 efter den katastrofvärmebölja året innan som orsakade 15000 personers död. Varningen har dock aldrig tidigare kommit så här tidigt på sommaren. Den innebär ett slags undantagstillstånd där skolbarn inte får gå till skolan, sportevenemang ställs in samt att luftkonditionerade vilosalar öppnar för allmänheten i kommunerna.
Emma Haziza är hydrolog vid vattenforskningsinstitutet Mayane i Paris. Hon pekar på vilken förödelse en värmebölja som den Frankrike nu genomlever kan orsaka på bara några få dagar.
– När vi ser sådana här extrema temperaturer som 45 grader tänker man sällan på hur snabbt det kan gå. Det som sker vid så höga temperaturer är vaporisation, alltså att allt vatten som nås av värmen blir till ånga. Det är väldigt mycket som är beroende av vatten för sin överlevnad. Växter, djur och människor. Återkommande värmeböljor i ett redan torrt land kan skada ekosystemet på ett mycket allvarligt vis, säger Emma Haziza.
Långtgående konsekvenser
För henne är det viktigt att peka på alla de långtgående konsekvenser torka och värmeböljor får. Å ena sidan det skadade ekosystemet, problemet för allt liv att överleva, men också den stora ekonomiska ansträngning varje värmebölja innebär för varje land. Hon har deltagit i en studie om dessa kostnader.
– Vi har börjat mäta de höga kostnaderna för värmeböljorna, vilket jag tror att fransmän eller andra europeiska invånare, inte tänker så mycket på. Vi har till exempel räknat ut att värmeböljorna sedan 2015 har kostat Frankrike 37 miljarder euro (cirka 370 miljarder kronor), säger Emma Haziza.
Drabbar ekonomin hårt Hon påpekar att cirka 19 procent av alla verksamheter är så kallade “väderkänsliga aktiviteter” och lyfter inte minst sjukvården och de många akutinläggningar som kommer med varje värmebölja. Men det gäller också transporter som ställs in och väldigt mycket annat.
– Klimatkrisen drabbar varenda ekonomisk motor i samhället. Jag tror det är ett viktigt perspektiv på det här också, säger hon.
Även hon förordar en akut omställning vad gäller bevattning, energi och transporter samt att förbereda samhället för den pågående klimatkrisens konsekvenser.
– Vi har lärt oss att vi kan förhindra många dödsfall genom att se till att utsatta personer får vatten och hålls svala etcetera. Det vi måste göra nu är att inse att inte bara vissa personer utan hela vår planet är att betrakta som utsatt och därmed gäller det här oss alla, säger hon.
Så här höga temperaturer i juni månad har inte drabbat Frankrike sedan register började föras 1947. Och det väntas komma fler värmeböljor i juli och augusti.
