– Jag fick 1 500 mejl om dagen som jag och mina kompisar satt uppe på nätterna och svarade på, berättade Boyan för Dagens ETC för snart tre år sedan.
Pengarna strömmade in, The Ocean Cleanup har blivit ett stort företag och metoden har utvecklats. Den 8 september i år sätter Boyan Slat och hans kollegor kurs mot Det stora Stillahavssopområdet – den största plastansamlingen i världshistorien på öppet hav. Minst 79 000 ton plast tros ha samlats här – hälften av det ska vara fiskenät.
90 procent ska bort
Genom att omringa skräpet med en kilometerlång flytande barriär räknar The Oceanw Cleanup med att långsamt fånga in plast, ta den i land för återvinning och sedan skapa nya produkter som kan säljas och finansiera verksamheten. Om denna första expedition går väl vill företaget lägga ut omkring 60 likadana barriärer, vilket ska halvera Det stora Stillahavssopområdet på fem år. År 2040 är 90 procent av all plast i haven återvunnet, om allt går om det ska. ”Ett väldigt spännande äventyr” sammanfattar Boyan Slat.
Men det är ett felriktat äventyr. Det menar en lång rad forskare och experter på marin ekologi och nedskräpning i haven.
Fungerar det?
Oceanografen Kim Martini har utvärderat The Ocean Cleanups metoder i hopp om att de ska förbättras eller för att, kanske ännu hellre, få Boyan Slat att rikta om sitt engagemang till smartare sätt att städa upp haven. För hon tror inte att hans metod fungerar. För fyra år sedan publicerade hon en lång lista över problem, och många har The Ocean Cleanup än idag inte tagit på tillräckligt allvar, enligt Martini. Barriären kommer att tyngas av smådjur som sätter sig på den, vilket gör att plasten kommer att flyta över barriären. Samtidigt riskerar barriären att samla till sig djur som då kan få i sig mer plast eller fastna i barriären.
Boyan Slat och The Ocean Cleanup menar dock att de är förberedda för dessa och andra problem.
”Mer skada än nytta”
Men även om det skulle lyckas är Kim Martini en av många som menar att det är fel ställe att sätta in stora resurser. Det är bättre att sluta slänga plast som hamnar i haven, att städa stränder, och att samla in plasten vid kustområdena. Då fångar man plasten innan den hunnit sjunka till botten och brytas ner till så kallade mikroplaster – små bitar av plast som naturen inte kan bryta ner och som blir del av vattenlevande organismer, med oöverblickbara konsekvenser.
Erik van Sebille, oceanograf vid New South Wales-universitetet i Australien, menar till och med att The Ocean Cleanup kan göra mer skada än nytta. Plasten har samlats på ställen som är som ”havets öknar” – det är väldigt lite liv där och plasten gör alltså jämförelsevis liten skada. Dessutom kan det ta upp till 50 år innan plasten som släpps ut i havet har nått de stora sopansamlingarna.
”Så även om vi städar upp sopansamlingarna idag kommer skräpet att komma tillbaka om ett par decennier”, skrev van Sebille för fem år sedan. Han menar att The Ocean Cleanup riktar fokus mot fel ände av problemet. Men Boyan Slat håller ändå fast vid sin dröm.
Plastbergsinspiration
– Vi ska självklart också använda mindre plast och se till att plasten inte når haven, sa han i förra veckan till den danska tidningen Information, som inbjöds att hälsa på The Ocean Cleanups bas, i hamnen i Oakland i Kalifornien.
– Jag tror att vår metod kan vara med och sätta mer fokus på problemet. När det första berget av plast kommer in i hamnen här kommer det att skapa stor uppmärksamhet. Det kommer få folk att inse att det det här är ett problem.
