I sommar är det meningen att Googles egenutvecklade lilla robotbil för första gången ska ge sig ut på allmänna vägar runt företagets högkvarter i Mountain View i Kalifornien. Bilen premiärvisades förra året och har fram tills nu bara fått köras på testbanor.
På flera håll i världen pågår olika experiment med robotbilar, eller automatiserade bilar.
Anna Nilsson-Ehle, chef för Chalmers fordons- och trafiksäkerhetscentrum Safer, säger att det finns stor potential i tekniken. Det handlar dels om att trafiksäkerheten ökar med automatiserade fordon, men också om att energiförbrukningen minskar om man får till ett bättre flöde i trafiken där det gasas och bromsas mindre. Lastbilstransporter kan också bli mer bränsleeffektiva om flera lastbilar kan konvojköra i fjärrtransporter.
– Vi får samtidigt ett bättre flöde och mindre trängsel, ett effektivare utnyttjande av infrastrukturen. Ännu en aspekt som studier har kommit fram till är att man skulle kunna minska antalet bilar eftersom de kan användas mer effektivt. Vi kan dela på bilar och parkera på smartare sätt, säger hon.
Testrutt i centrala stan
Det första storskaliga försöket med automatiserade bilar sker just nu i Göteborg. Projektet är ett samarbete mellan bland annat Trafikverket och Volvo och om två år, våren 2017, är tanken att 100 Volvobilar ska rulla ut på allmän väg i Göteborg. Testrutten kommer att gå på en 70-sträcka längs Göta älv i centrala stan, och målet är att testa ett antal hypoteser som gäller allt från miljö till säkerhet.
– Det finns mycket siffror som figurerar, det sägs exempelvis att man reducerar mängden koldioxid med 30 procent, men det är ingen som vet. Siffrorna kommer från simuleringar och antaganden. Nu får vi chansen att testa vad som händer i verkligheten, säger Hamid Zarghampour, strateg på Trafikverket och projektledare för Drive Me-projektet.
Han betonar dock att vinsterna inte enbart ligger i den nya tekniken, utan i hur den kan användas för att förändra hur staden används. Självkörande bilar blir exempelvis lättare att dela mellan flera hushåll, och fordonen behöver inte lika breda vägbanor eftersom de inte – som mänskliga förare – vinglar runt på vägen samtidigt som de försöker prata i mobilen.
– Ytor i städerna används inte på ett bra sätt. Vi har haft bilen som norm när samhället byggdes. Om man tittar på Stockholm eller Göteborg från luften ser man att det finns mängder med ytor bara för bilarna. Frågan är om det är rimligt. En bil är parkerad i genomsnitt 98 procent av dygnet, och bilarna upptar 25 procent av det tillgängliga vägutrymmet bara genom att vara parkerade. Det är ytor som kan användas till annat, som aktiv mobilitet, att gå och cykla, säger han.
Laglydiga av förklarliga skäl
Även om de tester och beräkningar som gjorts har genomförts på ett begränsat antal fordon med olika typer av restriktioner pekar de ändå mot att det finns stora miljövinster med automatiserade fordon. En studie visar exempelvis på mellan 14 och 15 procents energieffektivisering för lastbildtransporter som går i konvoj jämfört med om de kör separat. En OECD-studie visade också att självkörande taxi i kombination med bra kollektivtrafik kan ersätta nio av tio vanliga bilar i en medelstor europeisk stad.
– Men beräkningarna tar inte hänsyn till hur det fungerar i transportsystemet. Det är en viktigt poäng med Drive Me-projektet. Där handlar det om att få ut 100 bilar på vägarna så att man kan börja studera systemeffekterna. Om man tänker sig att de kör i flöden, kommer bilarna då att påverka alla andra positivt? Exempelvis genom att dra ned tempot. Av förklarliga skäl kommer de ju att vara väldig laglydiga. Det kan få positiv effekt både på trafiksäkerheten och på energieffektivitet. Eller så blir det på ett helt annat sätt, att folk utmanar dem och att de inte alls kommer till sin rätt, säger Anna Nilsson-Ehle.
Har de automatiska bilarna framtiden för sig? Frågan har inget självklart svar. Så här säger Anna Nilsson-Ehle:
– Det kommer nya typer av automatiseringar hela tiden, som automatisk inbromsning och filhållning. Sedan är frågan om det kommer att bli ett helt automatiskt transportsystem. Jag tror att det kommer att bli det på sikt. Men det kräver en väldigt genomgripande samhällsförändring. Det satsas mycket på forskning och det finns många utvecklingsfrågor kvar innan man kan realisera systemet fullt ut, säger hon.
