Ett antal LO-förbund vill se en grönare politik, men dessa har inte fått gehör hos det mäktiga LO-sekretariatet. En genomgång av förslagen som lämnats till LO-kongressen visar att flera som handlar om att bromsa olje- och gasverksamheten avslås i förbundsstyrelsens rekommendationer.
Både förslaget från Norsk Tjenestemannslag (NTL) om att ”verka för att inga nya olje- och gasfält öppnas på norsk kontinentalsockel” samt Fagforbundets förslag att ”prospekteringsverksamheten avvecklas i takt med ökade investeringar i gröna industrijobb”, avslås. Detsamma gäller ett förslag från Handel og Kontor om att LO ska skriva in i handlingsprogrammet att ”Norge måste följa råden från FN:s klimatpanel och lämna delar av våra fossila oljeresurser orörda”. Samma öde drabbade Fagforbundets förslag om varaktigt skydd av Lofoten, Vesterålen och Senja.
Begränsad verksamhet
Även LO Oslo, en av LO:s lokalorganisationer, har lämnat ett förslag om att begränsa oljeverksamheten. Förbundets ordförande Ingunn Gjerstad argumenterar för en avveckling.
– Alla instanser, från Internationella energiorganet till FN, med sina olika klimatrapporter, har under flera år visat att vi redan hittat mer olja och gas än världen kan använda om vi ska kunna hålla oss till det vi förbundit oss till genom Parisavtalet, säger hon.
Det är de 25 LO-förbunden som har flest delegater på kongressen, men olika regioner är också representerade. Det förslag som LO Oslo, som medverkar med fyra delegater, lagt handlar om att LO ska ”verka för att inga nya olje- och gasfält öppnas upp på norsk kontinentalsockel genom att inte godkänna fler prospekteringslicenser”. Även detta förslag har avslagits av förbundsstyrelsen.
Ingunn Gjerstad säger att man medvetet har låtit bli att föreslå ett slutdatum för produktionen, utan hellre vill trappa ner successivt genom att inte öppna nya fält.
– Leterefusjonsordningen (ett särskilt skatteuppskov för oljebranschen som infördes 2005, reds anm) är mycket fördelaktigt för oljebolagen, utöver de oljepaket de har fått. Det gör att de nu letar efter olja långt uppe i Barents hav, där vi vet att det är extra skadligt. Vi är tvungna att säga stopp. Också för att vi vill att oljebolag ska satsa på alternativ, såsom vindkraft till havs, som också förtroendevalda säger att de kan klara av. Vi måste dra igång omställningen.
Hon understryker att förslaget inte är tänkt som en attack mot LO-medlemmar som är verksamma i oljeindustrin.
– Det är inget mål för oss att jobb för våra kamrater i branschen ska gå förlorade. Tvärtom vill vi att samhället aktivt ska flytta investeringar från fossila bränslen till grön industri och ren energi. Vi har bara en planet. Det finns också många förtroendemän i branschen som tycker att omställningen går för långsamt.
Konflikt sedan länge
EL og IT Forbundets ordförande Jan Olav Andersen säger att det länge funnits en osämja när det gäller synen på oljepolitiken, och att LO har en tradition av att kunna hitta kompromisser. I hans förbund finns det ett riksmötesbeslut från 2019 om att EL og IT Forbundet ska arbeta för att få till en konsekvensanalys av oljeutvinning vid sårbara havsområden som Lofoten, Vesterålen och Senja.
– Vi har ett riksmötesbeslut som pekar på behovet av en successiv förskjutning av investeringar från olja till nya industrier, säger Jan Olav Andersen.
Om förslaget från Fagforbundet om varaktigt skydd av områdena blir högt prioriterat under kongressen får det sannolikt stöd från EL og IT Forbundet.
– Vi har våra programformuleringar och kommer det upp som en het fråga, så kommer vi behandla det i enlighet med vårt program, säger Jan Olav Andersen, men poängterar att han inte ser framför sig ett enda regeringsalternativ som ställer sig bakom en konsekvensanalys av utvinning i Lofoten, Vesterålen och Senja.
”Brukar hitta kompromisser”
Etter ett beslut som LO-kongressen fattade för fem år sedan ställde sig Arbeidarpartiet bakom ett varaktigt skydd, vilket ledde till stora protester från en rad LO-medlemmar i industrin.
– Det är en tradition i LO att synpunkterna från de förbund vars medlemmar jobbar inom det berörda fältet blir viktade lite tyngre.
Är det rätt och rimligt att industriförbunden har vetorätt när det gäller LO:s olje- och gaspolitik?
– Nej, och det har de inte. Men vi måste erkänna spänningsfältet som finns inom LO. Vi har en lång tradition av att finna kompromisser, utan att någon haft vetorätt. Klimatfrågan angår oss alla. Effekterna av den globala upphettningen berör oss alla.
Har sprickan inom LO blivit större än vad den var för fem år sedan?
– Allvaret i klimatfrågan har blivit tydligare. Vi vet mer om hur ont om tid vi har.
Oljetvisten blev synlig även när LO-ledningen för en tid sedan skulle lämna över ett remissyttrande om utbyggnad av oljefältet Wisting i Barents hav. Där LO var för en utbyggnad, under vissa förutsättningar, skickade Fagforbundet och NTL ett eget remissvar i vilket de motsatte sig projektet. EL og IT Forbundet ställer sig bakom LO i denna fråga, men Jan Olav Andersen har förståelse för dem som är kritiska mot en utbyggnad.
– Jag var inte med på mötet när den här diskussionen kom upp, men vi har ställt oss bakom LO:s remissinspel, säger han.
Vad tänker du om det hela?
– Det är ett uttryck för att det finns skilda åsikter om dessa frågor inom LO. Wisting-fältet har blivit en symbol för att oljeskattepaketet används för ett fält som tidigare inte sågs som intressant på grund av olönsamhet. Då uppstår frågor om det här är korrekt avsändning av skattepengar. Jag förstår att det blir en diskussion om det, och att det finns olika uppfattningar om saken. Det är ett aktivt nyttjande av skattepolitik för att skapa lönsamhet i ett olönsamt projekt. Man hade väl kunnat önska att ett liknande verktyg användes inom andra områden också.
Wisting är ett oljefält i Barents hav som uppskattningsvis rymmer 500 miljoner fat olja. Fältet upptäcktes 2013 och blir, om utbyggnadsprojektet blir verklighet, världens nordligaste oljefält. Planen är att projektet ska godkännas i Stortinget nästa år.
Fagforbundet och NTL, som vill stoppa utbyggnaden, hänvisar till Paris-avtalet och åtaganden Norge ställt sig bakom under klimattoppmötet i Glasgow.
Fotnot: Den här artikeln har tidigare publicerats i Klassekampen
