Läckta mejl visar att oljemyndigheten under ledning av centerpartisten Ola Borten Moe instruerade tjänstemän att skriva stortingets beslutsunderlag så att det tydligt backade ett tillstånd och uppmanade dem att lämna ut fakta som talade emot projektet. Inkomstprognoserna baserades på ett oljepris på 120 dollar fatet under de närmsta 20 åren – betydligt högre än dagens kurs på 40 dollar eller riktkursen på 50-70 dollar.
Överdrivna vinstprognoser
Enligt NRK ledde det till en skönmålad bild av oljeborrningens lönsamhet. Nu vill stortinget att regeringen svarar på frågor om förfarandet och det kan också bli aktuellt med en parlamentarisk granskning.
– Stortinget blev lurat och fattade beslutet av fel skäl. Den information som nu har kommit fram, sju år för sent, är helt skandalös. Norge kan förlora miljarder på oljeutvinning och det är skattebetalarna som står kvar med räkningen, säger Frode Pleym, chef för Greenpeace Norge.
Greenpeace har tillsammans med klimatungdomsrörelser och Mor- och farföräldrarnas klimataktion drivit stämningen mot norska staten i fråga om oljeborrningen i Barents hav
Ett viktigt rättsfall
De kärande menar att oljeborrningen bryter mot den norska grundlagen. Fallet är det första att åberopa grundlagens nya paragraf (§ 112) från 2014 som ger norrmän rätt till en hälsosam livsmiljö, vilket också gäller för framtida generationen. Greenpeace framhåller att det är viktigt att högsta domstolen får pröva vad den nya paragrafen faktiskt innebär i praktiken. Domarna själva har också visat att de ser fallet som viktigt. De har till exempel beslutat att klimatorganisationerna inte behöver bära kostnaderna för rättegången – något som bara sker i särskilt viktiga fall.
Domstolsförhandlingarna äger rum mellan 4 och 12 november och ett utlåtande väntas senare i vinter. Den norska oljeprospekteringen i Barents hav, och särskilt i den mest kontroversiella sydöstra delen, har hittills inte lett till några större fyndigheter.
”I sydöstra Barentshavet har borrningarna så långt visade nedslående resultat”, skriver oljemyndigheten i en rapport som publicerades förra veckan. Men snarare än att göra bokslut över det fossila föreslår myndigheter att man provar nya metoder, som kolväteutforskning.
Frode Pleym från Greenpeace säger att det är svårt för den norska staten att bryta med bilden av sig själv som ett oljeland.
– Det är därför som vi hoppas på att andra än norska politiker och statstjänstemän ska ta beslutet om Barents hav. Vi hoppas att domstolen lyssnar till forskarna, som säger att jakten på olja djupare än någon annan sökt förut är bland det värsta man kan göra mot klimatet, och på klimatstrejkarna som har väckt debatten om Norges ansvar i klimatfrågan.
Antalet klimaträttsfall har dubblerats sedan år 2005 och uppgår till ungefär 1 500. Här är några av dem.
Norskt klimatmål i högsta domstolen
2016 stämde Greenpeace och andra miljöorganisationer norska staten för att den öppnat för utvidgad oljeexploatering i Arktis. Saken har prövats i två instanser, senast i januari i år då hovrätten frikände staten. Nu tas fallet upp i norska HD.
Nederländerna tvingas minska utsläpp
År 2015 dömde en domstol i Nederländerna ut landets klimatpolitik som olaglig och beordrade regeringen att minska sina utsläpp med 25 procent till 2020, jämfört med 1990 års nivå. Bakom stämningen stod organisationen Urgenda och 886 medborgare som ansåg att regeringens låga utsläppsmål gjorde att Nederländerna bröt mot både internationell lagstiftning kring mänskliga rättigheter och civilrättslig lagstiftning. Domen har överklagats flera gånger, men organisationerna har alltid fått rätt.
Bonde vann mot pakistanska staten
År 2015 beslutade en domstol i Pakistan att landets regering måste börja implementera en plan för att möta klimatförändringarna. Detta efter att en jordbrukare stämt regeringen och anklagat politikerna för att inte leva upp till sina egna åtaganden inom ramen för den nationella klimatpolicyn som antogs 2013.
Brunkolsförsäljning blev rättssak
I september 2016 stämde ungdomsorganisationerna Push och Fältbiologerna den svenska staten i det uppmärksammade Magnoliamålet. De ansåg att Vattenfalls brunkolsförsäljning till det tjeckiska bolaget EPH bröt mot en mängd internationella och svenska avtal samt regeringsformen. Stockholms tingsrätt avslog ansökan i juni 2017 och i februari i år beslutade hovrätten att inte ta upp fallet.
Familjer stämmer EU
År 2018 stämde tio familjer från EU, Kenya och Fiji samt samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra EU-parlamentet och EU-rådet för att misslyckas med att skydda medborgarna mot klimatförändringar genom genom alltför låga utsläppsmål. EU-domstolen valde att inte ta upp fallet eftersom målsägarna inte kunde visa att de personligen hade drabbats av klimatupphettningens konsekvenser.
