Toppchefer på JBS har anklagats för att vara insyltade i korruptions- och insiderhärvor, i mutskandaler om ruttet kött som gått på export och för att hålla de anställda under slavliknande förhållanden.
Men den långtgående kritiken handlar om att bolaget sedan länge länkas till regnskogsskövling för boskapsuppfödning. En lång rad rapporter och undersökningar från organisationer som Amnesty och Greenpeace, grävande journalister och forskare har visat att JBS och andra köttproduktionsbolag i Brasilien handlar kött från leverantörer inblandade i skogsskövling – utan att det syns i kontrollsystemen. Fenomenet kallas cattle laundering – boskapstvätt – och innebär att boskap uppfödd på skyddad mark säljs vidare från dessa så kallade ”indirekta leverantörer” och till sist hamnar på godkända gårdar som levererar direkt till köttproduktionsbolagens slakterier.
”Nolltolerans”-strategi
Redan 2009 ledde en rapport från Greenpeace till att JBS, Marfrig och Minerva (två andra brasilianska köttgiganter) ingick ett avtal om att inte köpa boskap från leverantörer involverade i avskogning. Men handeln fortsätter.
JBS säger att de har en ”nolltolerans”-strategi för olaglig avskogning men att det är omöjligt att övervaka indirekta leverantörer eftersom det inte finns några offentligt tillgängliga register över boskap som rör sig mellan gårdar i olika stadier av uppfödningsprocessen. De säger också att de samarbetar med statliga aktörer och branschaktörer för att uppnå ”en helt transparent leverantörskedja”.
”JBS har alltid gått i täten för branschens initiativ att bekämpa så kallad boskapstvätt’”, säger en talesperson för företaget.
Skövlingen av Amazonas regnskog frigör enorma mängder bundet kol och hotar unika ekosystem som utvecklats under miljontals år. Nu ökar trycket internationellt på köttföretagen att täppa till kryphålen i sina kontrollsystem.
Viktig divestering
Flera svenska banker och fondbolag, som SEB, Handelsbanken och Sjunde AP-fonden har sedan tidigare svartlistat JBS.
Nyligen sålde även Nordea sitt innehav.
– Andelarna var värda 40 miljoner euro (cirka 412 miljoner kronor). Ett inte så särskilt stort innehav, med tanke på fondens totala värde på 230 miljarder euro, säger Eric Pedersen, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea Asset Management till Dagens ETC.
Divesteringen är ändå viktig menar han.
– Bolaget har haft problem med korruption och med arbetsförhållandena i sina fabriker i USA och det har visat sig att de säljer kött från nyligen avskogade områden.
– Men det var bristen på tillräckliga hälsoåtgärder för medarbetare på slakthus i samband med covid-19 som blev droppen. Sällan ser man ett bolag som har så stora problem inom samtliga ESG-områden: miljö, socialt ansvar och ledning.
AP-fonderna: Har en bra dialog
Beslutet att divestera togs efter flera år av diskussioner med JBS.
– De flesta bolag blir glada för chansen till dialog med investerare, men inte JBS, som menade att det var vi som var problemet. Deras attityd gjorde att vi tappade förtroendet för att de verkligen ville förändra något, säger Eric Pedersen.
I höstas skrev Nordea tillsammans med 250 andra fondbolag och banker ett öppet brev till företag med verksamhet som påverkar Amazonas, och vädjade om transparenta policies mot skövling som inkluderar hela leverantörskedjan.
Även Första och Andra AP-fonden underteckande brevet, men de har kvar sina innehav i köttgiganten. John Howchin på AP-fondernas Etikråd säger att de har ”en bra dialog” med JBS.
– Etikrådet arbetar tillsammans med en större grupp investerare och fler bolag i den brasilianska boskapsindustrin för att förbättra spårbarheten i hela industrin. Det är inte något en enskild aktör som JBS kan hantera på egen hand, säger John Howchin.
Kött från JBS säljs även av livsmedelskedjorna i Sverige som köper köttet från den svenska leverantören Norvida. Norvida samarbetar med flera av nötköttsproducenterna i Sydamerika inklusive JBS och Marfrig, enligt Norvidas vd Johan Hållbus.
– Redan 2009 beslutade vi att inte köpa kött från anläggningar i delstater som ligger i Amazonas. Det skapar ett geografiskt avstånd som knappast gör det kommersiellt intressant att transportera boskap från Amazonas till de anläggningar som producerar vårt kött. Vi har också tre anställda i Brasilien som har till uppgift att kontrollera att produktionen uppfyller vår CSR-policy, säger han.
I ett brev från JBS till den svenska återförsäljaren Norvida hävdar JBS att företaget nu bygger en ny plattform för full spårbarhet även från indirekta leverantörer. Den ska enligt JBS vara implementerad nästa år. Hittills har inte företaget levt upp till sina löften, men Johan Hållbus tror på företagets försäkringar.
– Vi känner oss trygga med att under 2021 ha en leverantörskedja från JBS som fullt ut, inklusive indirekta leverantörer, dokumenterar den policy vi jobbar med i dag, säger Johan Hållbus.
Litar på kontrollsystemen
Även livsmedelskedjorna känner sig tillfreds med de kontroller som görs trots rapporter om boskapstvätt och trots att Brasilien ännu saknar en central djurdatabas, likt den som finns i EU, som kan säkra spårbarheten.
– Vi gör regelbundna revisioner hos Norvida och granskar då att de kan redovisa var köttet vi köper kommer ifrån och att det finns robusta kontrollmekanismer. Vi har även gjort stickkontroller på plats och fått bekräftat att gårdarna vi köper från ligger långt från Amazonas, säger Niklas Warén, kvalitetschef på Ica.
Magnus Törnblom, presschef på Axfood med butikerna Willys och Hemköp säger att Axfood bara köper in kött från producenter ”långt från regnskogsområden”.
– Vi har en tät dialog med Norvida som har ett utvecklat system för spårningen av kött för att säkerställa att endast godkända gårdar hanteras för tillverkning av de varor som säljs i våra butiker, säger Magnus Törnblom.
Coop har valt att inte svara på frågorna från Dagens ETC.
