Nedläggning av Bromma kan bli en vändpunkt

Flygresande orsakar som bekant mycket stora utsläpp av växthusgaser, som dessutom är notoriskt svåra att minska. Det krävs därför kraftigt minskade flygvolymer. I den meningen var pandemin en gåva, eftersom flygresandet närmast kollapsade. Men i stället för att använda detta gyllene tillfälle till att konsolidera flygets låga nivåer fick vi se hur regeringen höll denna ohållbara bransch under vingarna. Mångmiljardbelopp garanterades till flygbolag och flygplatser. En del av stödet villkorades till minskade utsläpp, men vad hjälper det när flygresandet nu under sommaren kom igång ordentligt igen och en mycket kraftig uppgång väntas under 2022.

Något som ändå kan bidra till klimatomställningen är om Bromma flygplats läggs ner. Statliga Swedavia, som driver flygplatsen, vill inte fortsätta och regeringen fick förra veckan en utredning som konstaterade att den kan läggas ner redan till 2025. Visserligen, menar utredaren Magnus Persson, blir klimateffekterna försumbara. Men det beror delvis på ett cirkelresonemang: Om nedläggningen genomförs på ett sätt som minimerar störningar i flygandet blir klimateffekterna förstås små.

Fast även med den otidsenliga utgångspunkten finns klimatskäl att lägga ner Bromma. Framför allt eftersom en flygplats är rationellare än två. Istället för två flyg klockan 8 på morgonen till Göteborg – ett från Bromma, ett från Arlanda – kan ett större flyg med högre beläggning lyfta. Det ger lägre utsläpp. Eftersom restiden med bil från Stockholm till Arlanda är längre än till Bromma bör nedläggningen även ge överflyttning till kollektivtrafik.

Symboliken ska heller inte underskattas. Efter decennier av ökat flygresande kan en nedläggning av Bromma bli startpunkten för avvecklingen av inrikesflyget och övergången till hållbart resande.